Aftonbladet – 28 december 1868, sida 3

TREE SEEN Krigsvetenskapsakademiens prisfrågor g På 1869. : 1) Hvilket inflytande kan det nya snabbskjutände bakladdningsgeväret komma att utöfva på taktiken? 2) Hvilket är det lämpligaste skjutvapen för svenska kavalleriet? 3) Böra i infanteriexercisreglementet förenklivgar ega rum och i hvilket sammanhang böra då dessa stå till de förändringar, hvilka genom bakladdningsgevärets införande blifvit nödiga? 4) Hvad inflytande har de refflade fältkanonernas olika kaliber på deras taktiska användning? 5) I hvilket förhållande böra olika ammunitionsslag ingå i fältartilleriets utredning? 6) Hvilka äro de omständigheter, som kunna föranleda hufvudstäders befästande? 7) Huru böra permanenta verk ändamålsenligast anordnas i så beskaffad bergig och småbruten mark, som flerstädes i Sverge och särskildt på Stockholms södra sida förekommer? 8) Hvad fordrar krigskonsten på sin nuvarande. ståndpankt af en -armes ingeniörtrupper och huruledes kan en sådan fordran inom svenska armån bäst fyllas? : 9) Huru böra vridbara jernblinderingar för fästningsartilleri, lämpade efter olika förhållanden, inrättas? 10) Hvilka tillförlitliga höjdbestämmelser finnas i Skandinavien och i hvad mån kunna de lemna begrepp om Sverges höjdbildning? 11) Huru stor sjukvårdspersonal kan och bör anskaffas vid svenska armens försättande på krigsfot och huru borde en sådan ordnas? 12) Hvilka kanoner äro numera de lämpligaste till bestyckning å Sverges kustfästningar och krigsfartyg? 13) Kunna undervattensminor, med den utveckling rinsystemet nu eger, i väsentlig mån bidraga till försvaret af våra skärgårdar och inre segelleder samt huru? 14) Hvad begrepp bör fästas vid det nu ofta förekommande ordet folkbeväpning? och hvad sanning ligger i åsigten att Sverge bör grunda sitt försvarsväsende på folkbeväpning och utveckla sin militärorganisation i denna riktning? 15) Hvad inflytande bör den allmänna värnepligtens vidsträcktare tillämpning komma att utöfva på krigsbildningen? Akademien emottager äfven med nöje skildringar af personliga erfarenheter, vunna under strider och fältlif i de senaste krigen, och lemnar. för öfrigt fritt åt författare att var sämre den följande morgonen, hvaremot doktor Petit förklarade att all fara för miss Moore var öfverstånden. Hans förklaring kunde visserligen vara något tvifvel underkastad; men hon bad. att få tala med Dora, och hehnes utseende Dekräftade föllkomligt läkarens utsago. Men, mrs Templemore, sade miss Moore med en viss häftighet, hvad tänker ni på, som experimenterår så der med min systerdotter? s Dora svarade icke genast. Hon lät blicken vandra från den sjuka damen, spm låg der i säpgen, bart till Florence, som hade fått fram sin näsduk och gret bakom den. Slutligen sade hon så lugnt hon kunde: Jag har gjort allt i bästa afsigt, miss Moore. Jag har trott mig följa mr Templemoves önskningar. pga de Ba SR Men det vår åt mig mr Templemore anförtrodde min systerdotter, och ni begagnar er af min sjukdom för att taga henne ifrån mig, miss Courtenay. . Mers Temptamaren rättade Dora. Ja, jag M t att ni är hans hustru,, svaräde miss loore otåligt. Ni behöfver inte sticka mig i näsan med det Min mening var bara, att eftersom jag är hans hustru, så har jag också rättighet öfver hans barn. å Miss Moore kastade en hjelplös blick på mrs Logan, som hade tagit bort sin näsduk och otåligt satt och klappade med foten mot golfvet. Dora förstod ganska väl denna blick; den -betydde ungefär: Nu har jag gjort mitt bästa; jag kan-inte göra mera. Miss Moores nästa apmärkning gick, äfven i denna riktning. Nå ja, mrs Templemore, sade hon, jag är inte i stånd att rädda stackars Eva una? dan er ogh doktor Leroux; men kom ihåg, tillade hon gråtande, att jag gör er ansvarig, ifall jag skulle förlora min systers barn. Detta ansvar kan jag inte aga mig, miss Moorp; lif och död ligga Inte i min makt, och jag har ännu hopp om att Eva kan bli räddad