Aftonbladet – 28 december 1868, sida 3

-Greenwich, Londons City och Birmingha: Alla tre ha hållit tal till sina valmän. Pr ; I mierministern försäkrade, att han skulle frar I härda i sin politik i afseende på Irland; o I Bright förklarade att det nya kabinett I skulle utomlands följa samma noninterve tionspolitik som lord Stanley haft till rätt snöre. Äfven de öfriga af regeringsmedlen marne, för hvilka detta varit erforderligt, blifvit omvalda. HOLLAND. Stämpelskatten på tidningarne, hvilken gi vit anledning till så många rättmätiga kl: gomål, men hittills icke kunpat afskaffa emedan man ej funnit någon utväg att e sätta den deraf inflytande inkomsten, tor nu ändtligen komma att upphöra. Till föl af den allmänna meningens påtryckning hac den nye finansministern Van Bosse föreslag dess afskaffande mot det att genom tre sä skilda skattetitlar vederlag erhölles för de förlorade inkomsten. Detta afslogs af kan maren, och det såg derföre ut, som om de önskvärda reformen ytterligare skulle undar skjutas; men då påfann majoriteten ett ar nat sätt att öfvervinna svårigheterna. Ma erbjöd sig nemligen att höja accisen på gå neövre till 53 floriner pr hektolitre. Minister gick in härpå; och man kan således anse de nya lagen så a som antagen. Hollända: ne få då betala sitt bränvin dyrare, men el hålla deremot sina tidningar mycket billiga än förut. PORTUGAL. Finansministern Carlos Bento da Silva ha begärt sitt afsked, hvilket beviljats; till har efterträdare ha tillsvidare Calheiros blifv utnämnd för finansoch markis Sa da Ban deira för utrikesdepartementet. ITALIEN. Att döma efter yttranden af flere tidnin gar i Florens, har ministörförändringen Frankrike väckt allmän belåtenhet i Italier Markis Lavalette anses icke vara någon vä af den påfliga kurian eller den franska ocku pationen i Kyrkostaten. Den ultramontan parisiska tidningen Univers uttalar också re dan sin fruktan för, att den nye utrikesmi nistern skall gå för långt i sin tillgifvenhe för Italien. Telegrafen meddelade för några dagar se dan utgången af debatten öfver ett inom re presentantkammaren väckt förslag att in ställa räntebetalningen på Italiens andel den påfliga skulden. Men någon felaktighe förekom i telegrammet i afseende på siffer talen. Rätta förhållandet var följande: Se dan flere talare understödt nyssnämnda för slag, förmenande att Frankrike icke kund fordra uppfyllandet af en konvention, son det sjelf öppet bröt, uppträdde finansmini stern och Menabrea för att bekämpa detsamma Den sistnämnde erinrade, att dylika repressalier skulle drabba de nuvarande räntein nehafvarne, men icke den påfliga regeringen samt att åtgärden skulle sätta Italiens finan. ser i misskredit såväl utom som inom landet Ratazzi deremot understödde förslaget, klandrande finansministerns förfarande: Häref. ter förkastades ofvannämnda förslag med 213 röster mot 111, hvarpå regeringsförslaget antogs med 201 röster mot 58. GREKLAND. Genom telegrafen är det bekant, att turkiska amiralen Hobbart pascha nyligen förföljde grekiska blokadbrytaren Enosis till Syra. Ön förloppet vid denna förföljelse berättar La France: Enosis jagades skarpt af den turkiska eskader, öfver hvilken amiral Hobbart för befälet. Ett kanonskott lossades mot der fregatt, på hvilken amiralen befann sig. Förföljelsen blef från detta ögonblick ännu ifrigare och mera förbittrad: Enosis sökte då sin tillflykt i Syras hamn. : Denna blokerades. Amiral Hobbart fordrade, att fartyget skulle utlemnas till honom såsom kapare, och lade sig i bakhåll för det på de grekiska farvattnen. Underrättelsen härom väckte stor uppståndelse i Athen. Grekiska regeringen beslöt att genast utsända fregatten Hellas för att anfalla den turkiska fregatten och befria hamnen. I detta. afgörande ögonblick fick det franska sändebudet i Athen Baude den lyckliga ingifvelsen att skicka det franska krigsskeppet Forbin till farvattnet vid Syra för att uppträda bemedlande. Resultatet af letta steg lät icke länge vänta på sig. Amial Hobbart lemnade de grekiska farvattnen, och en sammandrabbning blef derigenom föekommen, A