Aftonbladet – 24 december 1868, sida 3

Article Image
I Då naturligtvis i följd af detta beslut de diploI matiska och kommersiella förbindelserna mellan Porten och Grekland skulle lida ett afbrott, så skola den helleniske gesandten, gesandtskapsoch kanslipersonalen i Konstantinopel, äfvensom de grekiska konsulerna i ottomaniska riket erhålla sina ass. P5 ifrågavarande båda staternas undersåter skola inom fjorton dagar, räknade från den dag då afbrottet i förbindelserna tillkännagifves, lemna det land, der de bo, och från samma datum nekas det den helleniska flaggan att inlöpa i ottomaniska hamnar. Undertecknad begagnar tillfället att etc.. Från Grekland meddelas nästan inga andra underrättelser än om militära rustningar. Landets materiela hjelpkällor äro, som bekant, icke stora. Grekland egde år 1865 1,348,522 invånare och innefattar 1481 qvadratmil. Af invånarne komma 370,000 ungefär på Joniska öarne och Cycladerna: Armån besto i år 1866 af 11,460 man (officerarne inberäknade); flottan utgjordes samma år af 1 fregatt på 50 kanoner, 2 korvetter på sammanlagdt 48 kanoner, 1 hjulångare med 6 och 6 skrufångare med tillsammans 10 kanoner; inalles 9 krigsskepp med 114 kanoner, utom några kanonbåtar och mindre fartyg. Turkiet deremot hade under Krimkriget 216,000 man på benen, hvaraf 105,000 man linietrupper; det har för ögonblicket en disponibel styrka af 6 armekårer, innefattande 100,496 man. Turkiska flottan är mycket ansenlig; den räknade år 1867: 18 pansarfartyg (deribland 7 af första rang) med 498 kanoner, 26 skrufångare med 940 kanoner, 21 hjulångare med 202 kanoner, 34 transportfartyg o. s. v. Hela antalet uppgifves till 185 fartyg med 2370 kanoner. Man ser, att Greklands krigsstyrka icke alls kan jemföras med Turkiets. Visserligen antogs iJanuari 1867 af nationalförsamlingen en lag, enligt hvilken härens styrka samma år skulle uppbringas till 31,300 man (14,300 man linietrupper och 17,000 man irreguliera), men såvidt man vet har denna lag icke blifvit fullständigt genomförd i följd af penningebrist. Krigsmwinistern ämnar utfärda en uppmaning till en allmän landstorm och beväpning af hela folket. Han tänker koncentrera en betydlig styrka på de Joniska öarne, hvilken der skulle intaga en hotande flankställning, om Omer Pascha vågar sig in i Akarnanien och Aetolien.

24 december 1868, sida 3

Thumbnail