Dö Ve a grep Bismarcks påstående, att regeringens Jeftergifvenhet i denna punkt skulle bidraga till att förebygga konflikten med deputeradekammaren. Manteuffel yttrade bland annat: De som söka anledning till strid, finna den lätt. Den som med uppmärksamhet följer vår tid, skall snart se, att den med stora steg närmar sig näfrätten och att vi gå ett system till mötes som utöfvar friheten med tillhjelp af knifstyng och revolverskott — en ganska märklig bekännelse för en medlem af det preussiska herrehuset. SPANIEN. Man har nu något bestämdare underrättelser om orsaken till oroligheterna i Cadix. Tidningen Igualdad meddelar, att resningen utbrutit till följd af en sträng befallning om afväpning af stadens milis. Militärguvernören Peralta hade neml., enligt order från Madrid, utfärdat en dagorder af d. 5 Dec., i hvars första artikel staden och provinsen förklarades i belägringstillstånd. Härtill kom en order om att inom tre timmars förlopp aflemna alla vapen, såsom gevär, revolvers 0. 8. V., såväl de som funnos i milisens som i privates ego och attinlemna dem i stadens tyghus. Efter de tre timmarnes förlopp skulle husvisitationer anställas och de personer i hvilkas hus vapen anträffades skulle ställas för krigsrätt. Hvarje folkhop på öfver fem personer eller livarje grupp, som störde den offentliga ordningen, skulle skingras med vapenmakt och de arresterade dömas af krigsrätten. TI slutet af denna dagorder förbjöds spridande och försäljning af alla tidningar och flygskrifter. Det var offentliggörandet af denna proklamation, som af det republikanska partiet blef betecknad som anledningen till en statskupp och föranledde resningen i Cadix. TURKIET ocH GREKLAND. Ordalydelsen afdet ultimatum, hvilket turkiska gesandten i Athen, Photiades Bey, den 10 dennes framlemnade till grekiska utrikesministern Delyamis, är nu bekant och lyder som följer: H. kejs. M:ts sultanens regering — heter det — tror sig icke behöfva bevisa, huru uppriktig och allvarlig dess önskan är att ega vänskapsoch goda grannförbindelser med det grekiska majestätets regering. Hela verlden har sett den lång modighet, hvaraf den höga Porten aflagt prof gentemot den hållning, hvilken å grekisk sida blifvit iakttagen under nära tre år. en sista insurrektionens på Kreta historia är känd. Öfverflödigt är det att här uppräkna de stämplingar; hvilka offentligen under grekiska regeringens ögon förehafts af komiteer, hvilka haft sitt säte till och : med i konungarikets hufvudstad, för att nära och underhålla rebellionen på Kreta. De civiliserade nationernas historia lemnar oss intet exempel på den missaktning, hvarmed folkrätten behandlats på de ofvannämnda komiteerna. De ha sparat hvarken på hotelser eller lögner mot ! de stackars öboerna, för att bringa dessa der-l:; hän att gripa till vapen mot sin laglige suverön. De i deras såld tagna och af dem till Kreta sända banditerna ha der tillåtit sig de afskyvär-. daste plundringar mot de invånare, som vågade l: göra dem motstånd. Genom hotelser och genom att låta dessa hotelseråtföljas af oblidkelig exekution eller genom lögnaktiga löften, har man kommit derhän att förmå en del af dessa olyckliga invånare att utvandra till Grekland, der de funnit endast elände och lidande. Bedragna, hemsökta af elände och då de sågo, huru fullständig säkerhet rådde i deras fädernesland, ha dessa olyckliga utvandrare begärt att och begära ännu med hög röst att få vända åter till sitt fädernesland. Förgäfves bedja de, att man skall låta dem följa deras egen fria vilja. Förgäfves vidtager den höga Porten sedan två år tillbaka hos den grekiska regeringen ifriga mått och steg för att utverka deras frihet. Största delen är ännu utsatt för alla slags förföljelser och elände, och det obetydliga antal, som kunnat återvända, har endast förmått detta på bekostnad af sitt blod. Lugnets återställande på Kreta och den dödskamp, hvilken de få frivilliga, som ännu uppehålla sig på öns bergstoppar, utkämpa, ha bestämt de grekiska ledarne att till hvarje pris förhindra utvandrarnes återvändande till deras hemorter och att bilda nya friskareband, för att bedraga den offentliga meningen om öns fullkomliga pacifikation. Denna kortfattade och trogna framställning af situationen synes oss tillräcklig att öfvertyga hvarje opartisk betraktare, att det ingalunda är fråga om att befria ett förtryckt folk, utan att undertrycka och plåga en hel befolkning i en närbelägen äregirig stats intresse. De under mer än två år vexjade skrifvelserna vittna tydligen om den försonlighetsanda, hvaraf vi visat oss ledda gentemot H. Maj:ts konung Georgios regering, liksom att vi läst ganska stort afseende vid dess inre svårigheter. De uppoffringar af-alla slag, hvilka den Höga Porten ålag sig för att icke råka i strid med sitt begär att vara hofsam, äro bekanta för hela ver). den, På alla våra hos den kungliga Yegeringen vidtagna steg hafva vi oföränderligen till svar erhållit antingen ett simpelt tillbakavisande eller en bekännelse om oförmågan att undertrycka hänförelsen hos ett parti, som vill underordna allt under sin lidelses fordringar, Detta sakernas tillstånd försämrag för närvarande i Grekland. De senaste tilldrågelserna häfva krönt verket och beLagit den kejserliga regeringen allt hopp om ett hastigt återvändande å Greklands sida till åsigter af rättvisa och af aktning för folkrätten, I sjelfva verket, hvilket hopp kunna vi ännu hysa: 1) gentemot der offentliga från talarstolen uf en nuvarande minister gifna förklaringen, att en lel af det sista lånet användes till inköp af ett skepp, Kreta, som för närvarande, till hån mot ul insernationgl rättvisa, tjenar att föra frivilliga öh ammunition till Kreta, en förklaring, som så ulvarsamt strider mot de försäkringar, som gifvits ss af konungens regering; 2) gentemot ett miniterielt tal, hvilket tydligen tillkännagifver besluet, att tanken på ön Kretas införlifvande i Grekand skall fulifoljas; 3) gentemot den oerhörda ifjer, hyarimed man söker förbindra do kretensiske villiges af egen tillskyndelse och fri vilja berda åtorvändande hem; 4) gentemot den hårdekonhet, hvilken den kungliga regeringen ådalägger att icke undanrödja dessa våldsamheter; 5) gentemot bildandet af nya friskaror, hvilka upprättas icke blott utan ringaste motstånd från mynligheternas sida, utan äfven med RN nästan öppet medgifna hjelp; 6) genteinot den ringa framsången at våra så Ofta upprepade föreställningar; ) gentemot den mer och mer framträdande och cke vidare dolda äregiriga riktningen hos partierna i Grekland; 8) gentemot den strafflöshet, hvilken från de helleniska myn Bdå illkommer unphefemunnen till ä oivomaniska vftcerare, soldater och undersåter hvilka mördats och misshandlats iom XOnungari? kets område? . Den kejserliga regeringen skulle lemna sina heigaste pligter ur sigte, om hon ännu längre öfverlemnade sig åt illusioner, som redan kostat henne eå många offer, sÖm således Hans Maj:t konungens regering nom en tid af fem dagar, räknadt fråni dag, icke formligen öfvertager förpligtelsen: 1) att skingra le på olika ställen i konungariket bildade friskarorna och förhindra upprättandet af nya; 2) att äpna korsarfartgger Enosis, Kreta och Panhelon eller i alla händelser neka dem tillträde till ekiska hamnar; 3) att icke blott lemna de kreensiska emigranterna tillåtelse att återvända hem, itan äfven tilldela dem den nödvändiga hjelpen och beskyddet; 4) att efter lagarne bestraffa dem, vilka gjort sig skyldiga till anfall på ottomaniska nilitärer eller undersåter, och att bevilja en rättvis skadeerättning å4 familjerna efter. offren för lossa angroj Pp; 5) att framgent iakttaga ett uppörande, hvilket öfverensstämmer med de bestän-. lande fördragen och med folkrätten, så eger unnm PED OO fr ht 0 MH FH NA RN NO (AR RR DN RÖ FD AA fr fr Jr AR fär 2 -LD ADD ormen lertecknad, utomordentligt sänebud och befullmäkmad miniogtar fär dan THämnra Dartan I Anlahaten nd AC