Den gråa skymningen sänkte sig öfver väen då Dora nädde Les Roches grindar. Hon hade stigit ur och skickat bort vagnen, som hade fört henne på ett litet afstånd från NE vingen, men hurn kort afståndet än var, förekonr dåt dock Dörå som uni henugs ben knappast förmådde bära benne så långt, och han måste stanna för att hemta andan och I Mervinna sin vattning innan han gick in. Grindarne stodo öppna; portvakten var icke ens i sin stuga. Icke en enda menniska var synlig; men då Dora såg upp, märkte hon att det var ljus i Evas ram och likaså i miss Moores. Hon gick uppför trappan och trädde in i huset utan att möta någon; men då on kom till den döm som förde in tjll den fil at rum, som Eva och hon hade bes bott före hennes giftermål, gick den upp; och en af pigorna kom ut med ett ljus i handen, Till en början såg flickan endast oras gestalt i den mörka gången,