Aftonbladet – 24 december 1868, sida 2

TSE 9 SE ER a kol fat Bref från Norge. fu (Från Aftonbladets korrespondent.) de Kristiania den 20 December. Under de sista dagarne före julferierna —lta vilka denna gång sträcka sig från i går tilll, n 4 Januari — ha förhandlingarna i storti inget gått slag på slag. Knappt var frå-!pg an om utrikesbudgeten afgjord på det sätt,!; m i mitt förra bref berättades, förr än many; igen derpå företog ett annat ärende, hvars shandling i fulla åtta timmar upptog bådelgaqe t förmiddagsoch ett eftermiddagsplenum, po omligen frågan: om fördelningen om stats-1); wslaget till anläggning af nya vägar. ! Härtill har man nemligen icke någon be-ly ämd summa, utan hvarje storthing afgör,lyi vilka vägar under följande tre år skola an-q iggas och huru mycket staten skall bidraga Il dem. Detta statsanslag beviljas vanligen ed det tillägget och på det vilkoret, att ett! q ka stort belopp skall utbetalas af vederböande amts kassa. Statsanslaget utgår likäl icke såsom man i enlighet härmed skulle ro, ur sjelfva statskassan, utan uttaxerasq red en femtedel på städerna och fyra femte1 elar på landtdistrikterna-samt inbetalas ilq orm af vägskatt till en särskild fond, väg-lF onden. Endast vägarne rikena emellan hal lifvit anlagda för penningar, som direkt utetalas ur statskassan. På landet uttaxeras, lenna vägskatt efter matrikelutskylderna;, örr voro städerna helt och hållet fritagnaly rån att bidraga till vägväsendet, men sedan 2 851 års lag om vägarne kom till stånd,J ingo landtdistrikterna endast fyra femtedear att betala, hvilka utgjorts med 72 skil-; ing på hvar skattedaler. Häri ha nu flere väsentliga förändringar blifvit gjorda. j Först och främst var det af regeringen , öreslaget, att förhållandet mellan städernas Ö ch landtdistrikternas bidrag-skulle förändras f sålunda, att de förre skulle få betala en större . unpart, nemligen en fjerdedel i stället för en j emtedel, och de senare tre fjerdedelari stäl1 et för fyra femtedelar. Härom voro allalj jfverens. q Några tyckte derjemte, att bidragen tilll vägarne icke borde vara så stora som förr, il. betraktande af det ekonomiska betryck, som ; hvilade öfver landet, och att man derför : borde vägra flera bland de af regeringen föreslagna väganläggningarna, så att landtdistriktarnas bidrag kunde nedsättas från 72 sk.l. till 48 sk. för hvarje skattedaler, d. v. 8 en. besparing af ungefär 30,000 spd. årligen. äremot framställde J. Sverdrup ett af 421 representanter antaget förslag, hvilket vid den slutliga voteringen godkändes, och som gick ut på: att i betraktande af ett godt kommunikationsväsens stora betydelse några väsentliga nedprutningar icke borde göras i vägbudgeten; men att bidraget skulle fördelas annorlunda, nemligen så att utskylden nedsattes från 72 skilling till 48 sk. på hvarje skattedaler och den ytterligare erforderliga summan, såsom nyss nämndes, 30,000 spd., skulle utbetalas af statskassan. De hufvudsakligaste motiverna till denna förändring äro, att en sådan fördelning ligger i sjelfva lagens om vägarne tanke, och att man redan på två föregaende storthing, åren 1854 och 1857, har satt den i verket; alt vägväsendet till en väsentlig del måste betraktas såsom en statsangelägenhet lika väl som jernbanor, ångbåtsfart och telegrafväsen och icke företrädesvis är till landtdistrikternas gagn; samt att uttaxeringen efter skattedalern är en orimlig och obillig skatt, som ingalunda drabbar den verkliga skatteförmågan. Matrikeln är nemligen i hög grad föråldrad, och en jordegendom, som är behäftad med lån till sitt fulla värde, kommer, om man begagnar matrikeln till skattegrundval, att erlägga lika hög skatt som en, hvilken är helt och hållet skuldfri. En mycket is upgofom i denna sak var, såsom förslagets upppofsman framhöll, och alla voro ötverens off, önskvärdheten af att erhålla en fast väghushållning. Han hade tänkt sig, att det af honom föreslagna beloppet, 120—130,000 spdr eller, noggrannare uttryckt, 128,000 spdr (fördeladt med 32,000 spdr på städerna och 96,000 spår på landtdistrikterna efter 48 sk. på skattedalern) samt ett statsbidrag af 30.000 spdr skulle bli ett lagom belopp att använda årligen på vägväsendet i förhållande till landets förmåga. Sådana förhållandena nu äro, menade han, har man inga gränser för sina förhoppningar om anslag till vägväsendets fromma; finge man deremot ett fast årligt belopp, skulle anspråken bli mera begränsade och en jemnare utveckling ega rum. Den vigtiga reformen med utsträckningen af den kommunala rösträtten, hvilken -nu till följd af julferierna icke kommer att företagas till behandling i lagthinget förr än i början af nästa år, fortfar att i hög grad sysselsätta den allmänna meningen, och på ett litet, stockkonservativt parti när, är man öfverallt, att döma efter pressens yttranden såväl inom som utom Kristiania, enig om att erkänna, både att reformen är högst behöflig och att den företagits med betänksamhet och det rätta afseendet på nödvändigheten af en jemn utveckling. Genom statistiska beräkningar är det ådagalagdt, att I de medborgare, som enligt förslaget skola ers hålla kommunal rösträtt, ingalunda befinna sig! i sådana omständigheter, att det är — såsom man velat skrämma allmänheten med I— fara för ett falt proletariats herravälde Men på samma gång som reformen ingalunda lär öfverdrifvet radikal, snarare kanske nåot litet för konservativ, visar det sig tillI lika, att den är i hög grad önskvärd och nödvändig, då intresset för de kommanala angelägenheterna hos dem som nu äro röstberättigade är i förvånande grad ringa. Man Ihar framdragit det ena märkliga exemplet )! efter det andra på detta och upplyst att t Istret, Och jag skall komma tillbaka — ja skall kområa tillbaka!s -I Mrs Courtenay såg ned på henne, me tänkte ännu: Jag vet att han behålle Dora hos sig. il Hennes dotter hyste icke någon sådan fruk oltan. Hon hadg aldrig käpt sig 8 net -Isäker om sin mans Tärlek, och efter då stora bitterhet, som hade skilt dem åt, had älhon känt att hans kärlek lempat henpe fö n latt aldrig mera återvända. Pet varen plåg Ilsam förödminkande tanke. att hon nu sto