Aftonbladet – 17 december 1868, sida 2

ordningen den 11 Juli 1862, ordna prosterskapets aflöning inom Wermlands län. — Pedagogisk Tidskrift. Uppå gjord ansökning har K. M:t den 27 nästl. Nov. beviljat lektorn vid Stockholms gymnasium L. A. A. Aulin, för utgifvande äfven tnder nästkommande år af Peedagogisk Tidskriftv, ett understöd af 1000 rdr, att utgå af besparingarne å anslagen till elementarläroverken. — Afslagen ansökan om bildandet af särskildt trossomfund. Hos K. M:t hade Jon Olsson i Bäcken, Johan Dahlberg m. fl. Jerfsö socknemän af Gefleborgs län, — under förmälan, att de, som i allo omfattade den lära, hvilken i den heliga skrift vore uppenbarad och sedermera influtit i den Evangeliskt-Lutherska kyrkans symboliska böcker, likväl funnit betydliga afvikelser derifrån förekomma i de för gudstjensten och religionsundervisningen inom den svenska kyrkan nu gällande böcker och derå grundade kyrkliga bruk, — med åberopande at 16 8 regeringsformen samt de i afseende å främmande trosbekännares religionsöfning gällande stadganden, anhållit, att sökandena, hvilkas samveten ej vidare tilläte dem att foga sig under det tvång hvaruti de, såsom svenska statskyrkans medlemmar, hittills sig befunnit, måtte, för att få åtnjuta den heliga skrifts och dr Luthers oförfalskade läror, få från svenska statskyrkan i allo skiljas samt inom Jerfsö församling upprätta eget bönehus och utgöra ett särskildt trossamfund, med rättighet ej mindre att utse egen lärare för deras reliviygöfningar, den der kunde för sökandena Gad: ord rent och klart predika, än ock cq vid gudstjensterna begagna den gamla andbokon och psalmboken, Luthers lil, kalekes och erkebiskopen Svebilii förklurmg deröfver. Uti häröfver infordradt utlåtande hade domkapitlet i Upsala anfört, att, enär ogillandet af ofvanomförmäldainom svenska örnen antagna ritual samt atdaktsoch undervisningsböcker, såsom i vissa delar, efter sökandenas förmenande, rtridande mot bibeln och bekännelseskrifterna, men ingalunda några olika meningar rörande sjelfva läran och bekäänelseskriftelserna utgjorde grunden för sökandenas anhållan, och sålunda k. förordningen den 23 Okt. 1860 angående främmande trosbekännare och deras religionsöfning icke kunde på dem tillämpas, äfven om de särskilda vilkor vore uppfyllda, som i 14 8 1 mom. af samma förordning föreskrifvas, samt då 16 8 regeringsformen utan tvifvel afsåge förhållandet emellan olika religionsbekännelser, hvilket i detta fall ej vore för handen, domkapitlet ansåge sökandenas ifrågavarande anhållan icke vara med den i riket gällande kyrkelagstiftning förenlig. Vid föredragning den 21 nästl. Nov. har K. M:t, enär sökandenas ofvanberörda anhållan att få ut. göra ett särskildt trossamfund icke är grundad på sådana förhållanden, som, jemnlikt ofvannåmnda k, förordning den 23 Okt. 1860, må kunna föranleda till särskild församlings bildande, förklarat ansökningen icke kunna vinna afseende. (8. E, T.)