Aftonbladet – 14 december 1868, sida 3

Article Image
Krönika Alltsedan den nya norska jägarekåren kom till Stockholm och bosatte sig på Ladugårdslandet, har den varit ett föremål för beundran. Jag vill inte nu tala om de insteg son de norska gardisterna vunnit i köken, utar om den benndran som möter den lilla truppen hvar den tågar fram på hufvudstaden ator och torg. Örfverallt stanna vandrarne id deras åsyn, för att betrakta mönstergardet, som genom sin raska marchtakt ser ut att flyga fram. När de tåga hem från . fältmarcher med jägarmusiken i spetsen, a de som en frisk vindfläkt midt upp ighet. Och alltid ha de att bjuda på någon ny öfverraskning, som gör dem alltmer populära. När Carl den tolftes staty aftäcktes voro de norska skarpskyttarne på vakt vid slottet, och kunde således icke deltaga i defileringen. Men dagen derpå kommo de helt oväntadt och tågade Blasieholmshamnen framåt, förbi statyn. Trumpetarne stötte isina horn, truppen gjorde först den vanliga honnören, men just som de raska gossarne kommo midt framför hjeltekonungens bild, så svingade de alla sina plymagerade hattar i vädret och ropade ett ljudeligt hurra för tolfte Carl. Denna vackra hyllning gjorde på åskådarne ett djupare intryck än hela den stora defileriogen, ty det låg friskhet och värme uti den. Från Kristiania berättas att norska jägarkårens chef anordnat föreläsningar för soldater. En gång i veckan samlas jägarkåren för att lyssna till föreläsarens stämma och hemta uppbyggelse af vetenskapliga ämnen, Det var just dessa föreläsningar, som i dag väckte mina funderingar om icke denna vackra ide skulle kunna vinna efterföljd inom våra svenska gardesregementen. Till att börja med borde Stockholmarne genom en allmän subskription anskaffa medel till föranstaltande af lämpliga föreläsningar för Lifgardet till hä? Denna tanke skall helt säkert visa klang öfverallt i vår kära hufvudstad. Ämnen till dessa förelä i sa föreläsningat skola icke fattas, och sjelfskrifna föreläsars ära alla de, som blifvit Fekyldigt öfvortalla under de minnesvärda upproradagarne, den 29 och 3 sistl. Nov. Måtto blott dessa föreläsare de åta sin fruktan för onödigt besvär afhålla sig från att uppträda offentligt, ty om också många vackra ord skola förspillas, så skola lock några falla i god jord och bära den rukt, att hufvudstadens invånare icke alldees förlora tron -på att de stå ynder la skydd mot godtyckligheter från de m dligs eter, som folket givit makten i händer; Vi lemna emellortid nu dessa våra dagars regstdar. för att söka upp ljusare bilder. et lider till julen! — är det stående themat; om för närvarande afhanålas inom de flesta ;retsar. — Julljusen hafva redan börjat tänlas i butikerna, och om man en afton år Irotaloggatan eller Westerlånggatan framåt, 4 finner man visst ingen benägenhet hos rr: handlande att göra strike mot gasbo-. agets höga priser. Tvärtom, de tända i ina fönster så många lågor som möjligt, ch om det bir någon strike, så kommer len bestämdt icke före jul. När damerna passera förbi dessa strålande önster. der sidentvoerna Koga sam ovallan a.

14 december 1868, sida 3

Thumbnail