Aftonbladet – 14 december 1868, sida 2

heune der, och dock kunde mr Templemore icke motstå sin lust att försöka om han icke kunde inhemta något mera af denna magra upplysning. Rue de la Vigne var en mörk, afsides gata icke långt från Havre-stationen. Den hade få butiker, men många privata hus, af hvilka några hade ett visst landtligt utseende; genom deras portar kunde man se glimtar af tråkiga gårdar eller gröna trädgårdar. Hotel du Parc såg renligt och nätt ut. Ingen djerf dansande hednisk nymf prydde dess logna gårdsplats; men en blygsam och anständig sånggudinna stod midt på gårdsplånen, som med sin gröna färg ökade ställets svala, skaggiet utseende. En lugn uppassare på femtitalet, en man med mycket stadigt utseende, stod i porten i en observerande ställning. Huset var. tydligen både tråkigt och respektabelt. 4 Madame Templemore, sade mr Templemore, KK skakade-påhufvudet: Ingen sådan dam fanns der i huset. Men hon hade ju bott der? Kyparen trodde det icke, men var dock icke envis och hänvisade monsieur. till kontoret. Der, sade han med en halfqväfd gäspning, skulle han erhålld alla de underrättelser han önskade sig. Kontoret var ett litet mörkt rom på nedra botten, der en qvinna af mycket städadt och anständigt utseende satt oc läste i en tidning. Då hon hörde mr Templemores fråga, gick hon fram till en gammal nedfläckad skrifpulpet, öppnade en smutsig anteckvingsbok, ett verkligt Babel af namn, och medan hon långsamt undersökte dess sidor, tittade mr Templemore öfver hennes axel. Plötsligt framlyste en vacker, fin handstil, som han alltför väl kände, för hans ögon,