Aftonbladet – 11 december 1868, sida 3

BLANDADE ÄMNEN. En gifibianderska: I de sista dagarne af November månad afdömdes i Genåve ett fasans. fullt förgiftningsmål. Den anklagade var en sjuk vårderska vid namn Marie Jeanneret. Född den 13 Januari: 1836 blef hon tidigt faderoch moderlös och utvecklades till följd af en svår nervfeber ganska långsamt. Ända intill geitt adertende år blef hon på det kärleksfullaste sätt omvårdad hos sin onkel. Hon var nyckfull, egensinnig och visade en synnerlig åtrå efter häftiga sinnesrörelser och var derjemte särdeles böjd för osanningar och intriger. Vissa tider klagade hon öfver verkligt eller inbilladt ondt och hade en riktig mani att rådfråga läkare och intaga medikamenter; verklig sjukdom öfverdref hon och beskref den med ett visst välbehag. På detta sätt erhöll hon en mängd kunskaper i medicin och började nära den tanken att blifva sjuksköterska. Någon tid klagade hon öfver ögonsjukdom och blef förd till doktor Dor i Vevai och stannade i två månader vid sjukanstalten i Lansanne, der hon SYörigt klagade öfver blindhet på ena ögat. Doktor Dor undersökte ögat medelst instrument och fann att sjukdömen endast var hycklad. Vid samma tid tät -hon-af-ett annan läkare i Vevai behandla sig för underlifssjukdom och betecknades af denne såsom hysterisk, städse bemödande sig om att sätta sig i förbindelse med läkare, Redan då var hon i besittning af atropin, hvarmed hon frambragte konstlad ögonsjukdom. Det befanns att dr Dor hade vid sjukanstalten användt atropin, som hon undansnapdt Att sysselsätta sig med egna och andras sjuk-. omar älskade hon med passion och denna böjelse dref henne att blifva sjuksköterska och förskaffade henne såsom sådan ett verkligt rykte. Flera af de åt henne anförtrodde sjuka förgiftade hon med atropin, morphin, laudanum och andra gifter under förflutne och innevarande år. I ett fall, som väckte misstankar, förstod hon, såsom en van bedragerska, att urskulda sig med att medikamenterna blifvit förvexlade, så att den gången ej kunde åstadkommas laga bevisning mot henne. Vid ett Annat fall, som tilldrog sig i en fransk målares, mr Bouccarts familj, fattade denne sådana misstankar att han lät noga bevaka henne och då kort rpå ännu en under Maries vård varande person I i hysteriskt vansinne, föranledde detta en husvisitation. Man anträffade en förskräcklig a gift. Marie Jeanneret blef genast häktad, de under hennes behandling aflidne blefvo.uppgräfda och förgiftningarne i flere fall konstaterade. Marie erkände att hon gifvit sina offer giftiga läkemelel, men bedyrade under tårar att hon ej velat illfoga dem något lidande. De förfärliga gerninsarne äro sålunda fakta, men. motiverna dertill örblifva en gåta. Allmänna åklagaren förmådde ndast uppställa mer eller mindre hållbara förmolanden, läkarne, hvilka förut behandlat Marie Jeanneret, betviflade hennes tillräknelighet och till len menskliga naturens heder skulle man vara vöjd att sätta tro till dem. En kunnig person har vållit för att den anklagades själsförmögenheter Nlifvit förstörda genom det gift som hon sjelf be;agnat. Allmänna åklagaren yrkade dödsstraff, nen det lyckades hennes sakförare att förmå juymännen uttala sig för mildrande omständigheter ch domstolen dömde henne skyldig till tjuguårigt ukthusstraff.