Aftonbladet – 11 december 1868, sida 2

UTRIHES FRANKRIKE. Oppositionen har på den senare tiden varit företrädesvis sysselsatt att bearbeta den allmänna meningen i provinserna, emedan inrikesministern Pinarås hufvudlösa åtgärder den 2 och 3 dennes anses vara den kraftigaste handräckning i sjelfva Paris, som de oppositionella sträfvandena kunna önska sig. Jules Favre har låtit höra sin kraftfulla stämma i Lyon, Troyes och Agen samt kommer äfven att uppträda vid Berryers jordfästning i Angerville, der dock Grevy skall tala på advokatståndets i Paris vägnar; franska akademien ämnar till denna högtidlighet skicka hela sin bureau med undantag af Villemain, som är sjuk; Marie kommer att tala i staden Marscilles namn; legitimisterna ämna äfven taga till ordet, och grefven af Chambord skall representeras af hr de la Fertö. Nyfikenheten på dessa tal skulle icke vara så stor, som den nu är, om icke sinnesstämningen vore mer eller mindre upphetsad genom den Baudinska saken, i hvilken Berryer intog en så bestämd ställning. Såsom ett bevis på sinnesstämningen i Paris berättar en korrespondent till Kölnische Zeitung, att då Stjours teaterstycke Madame des roses för första gången uppfördes, helsades följande ställe: Tronen rentvår icke från de brott, man begått för att bestiga den, med en bifallsstorm, som varade i flere minuter. På krigsministerns befallning införes nu vid hvarje regemente en jernbansafdelving, d. v. s. att ett antal soldater kommer att inöfvas att föra ett bantåg. Inom kort skall-en ny tidning: La voix du peuple börja utgifvas, för hvilken arbetare ha tecknat aktier för nära 10,000 francs; hvarje aktie lyder på 10 fravcs. Tidningens uppgift blir att söka få arbetare uppstälda såsom kandidater till lagstiftande kåren emot de af en advokatkoalition uppställda officieltdemokratiska kandidaternan. ENGLAND. Lord Clarendon, hvars definitiva utnämning till utrikesminister anses nära förestående, är född den 26 Jannari 1800, således snart 69 år gammal. Han var utrikesminister i lord Aberdeens koalitionsministör från den 28 December 1852 till den 8 Februari 1855. Den förnämsta tilldragelsen under hais embetsförvaltning var afslutandet af förbundet med Frankrike mot Ryssland, hvilket hade fälttåget på Krim till följd. Äfven i det derpa följande Palmerstonska kabinettet behöll Clarendon befattningen såsom utrikesminister. Den 26 Februari 1858, då ett torykabinett under lord Derby kom till styret, lemnade Clarendon sin plats åt lord Malmesbury. Clarendons återinträde i kabinettet helsas naturligtvis med glädje af de franska tidningarne säsöm ett förebud till enighet mellan vestmakterna för framtiden. I Berlin är man emellertid, enligt en korrespondens derifrån till Kölnisehe Zeitung, öfvertygad om, att Clarendon äfven skall anse det af vigt att bibehålla ett vänskapligt förhåtlande till Preussen. Under sin senaste vistelse i Paris — yttras det i nämnda korrespondens — skall Clarendon i ett samtal med en högtstående person (Moustier?) ha yttrat, att England icke hade befrämjat de politiska förändringarne i Tyskland, hvilket visade sig af det engelska kabinettets uppförande i början af det danska kriget år 1864, mer att det ändock icke fanns något skäl at! bedöma dem ogynsamt, och att man, såvidt möjligt var, borde söka draga fördel af dem i den allmänna fredens intresse. Alla medlemmarne af det nya kabinettet