Aftonbladet – 11 december 1868, sida 2

ville göra ett slut på samtalet; men mr Tem plemore gick lugnt mellan honom och porten Jag låter inte afspisa mig på det der sättet, sade han envist. Jag tillvitar hvarker er eller henne något ondt; men ni känne hennes adress, och jag vill veta den. Jaså, ni tillvitar oss inte något ondt upprepade John Luan högst förtörnad; oct om jag får fråga, skulle jag bra gerna vilja veta hvad det skulle vara för ondt; var goc och säg mig det, sir. Och hvad är för öfrig er menivg med att komma och fråga mig on er hustru. Fråga hennes mor — fråga mr Courtenay, och kom inte och besvära mi med en sak som jag inte känner till. Doktor Luan, sade mr Templemore hel föraktligt, mrs Courtenay är död, och n vet det ganska väl Död! upprepade mr Luan med en: si påtaglig öfverraskning, att mr Templemorc genast förlorade modet. Om den unge mannen icke visste detta, så visste han ingenting. Men hvar kunde väl Dora vara? Samma fråga tycktes äfven framställa sig för hennes kusin; ty han vände sig nu häftigt mot mr Templemore och utbrast: Hvar är hon? När öch hvar dog min tant? Hvar är Dora? Jag var bortrest då, svarade mr Templemore torrt. Jag tror att mrs Courtenay dog i England; men jag vet det inte med visshet. Och hvarföre var vi borta? frågade John Luan gäckande. Huru, ni hade varit gifti fjorton dagar, och så var ni borta så länge, att er svärmor är död och er hustru försvunnen vid er återkomst! Hvarföre jag reste bort skulle er mor kunnat berätta er, svarade mr Templemore bittert; men det kan nu vara detsamma. Jag kom intt hit för att göra er reda. för