Aftonbladet – 9 december 1868, sida 2

Deremot ha två unga dansöser i år brutit sig sin bana. Det är fröknarne Schnell och Scholl som för ögonblicket täfla om, hvilkendera som skall intaga Juliette Prices plats. Någon originalnyhet har ännu icke förekommit; men den närmaste framtiden skall gifva oss ett nytt skådespel af Goldschmidt, hvilket heter: I den anden Verden och en ny dram af Henrik Hertz: Tre Dage i Padua, hyarförutan Heises opera: cPaschaens Datter skall uppföras under denna saison. Representationerna gå för öfrigt med lif och följas med varmt intresse. Det är nästan utsåldt hvarje afton, antingen man spelar Shakspeare, Öhlenschläger eller Holberg, antingen man föres till: Slottet i Poitou eller till det trefliga förmaket i cSparekassen, antingen man i Thyreskviden följer Thor på hans tåg mot jättarne eller i: cFjernet fra Danmark jublar omkring den danska flaggan, som svajar i främmande länder, antingen man vandrar med Faust och Margaretha i den månbelysta trädgården eller gå till underjorden med Hans Heiling. Men det är sannt, det hade jag så när glömt. Jag sade, att teatern icke haft någon tillökning af utmärkta krafter under denna saison. Det är icke sannt. I cHans Heiling har en operasångare debuterat, hvilken lofvar att bli någonting särdeles utmärkt Det är en ung baryton, som heter Simonsen son till den bekanta operasångerskan fru Simonsen. Alla vänta i honom en sångare ai första rangen. Men hvad hjelpa alla dessa ljusa taflor då teaterkomiten står som den stora olycks bådande -skuggan i bakgrunden? Gud gifve att den aldrig må bli mera än en skugga; — men tyvärr blir den det.