Aftonbladet – 3 december 1868, sida 2

som skulle slita henne i stycken, skulle åtminstone icke besegra henne. Du reser således? sade hon. Och du dömer mig på dylika intyg! Jag är i dina ögon en ränkfull. qvinna, som kan göra hvad som helst för att vinna en man! — Sökte jag er någonsin, mr Templemore? — Kom jag er till mötes eller lockade jag er? Nej, sade han med plötslig energi. Om någon flicka var fri från detta fel, så val det du. Om jag någonsin sett blygsamhet hos någon qvinna, så var det hos dig. Så mycken rättvisa gör du mig,, sade hon, och hennes . läpp skälfde en smula, då hon talade; men kanske anser du mig vinningslysten — kanske tror du att jag, son var en fattig flicka, nödvändigt ville ha mig en rik man? Ackbl, tillade hon, och tårarne trängde fram i hennes ögon och rösten stockades af gråt, som hon ej kunde betvinga, jag vet en fattig flicka, som träffade en fattig man, eller som åtminstone tycktes vara det, och som hon älskade, ehuru hans framtid tycktes vara förspilld. Jag vet en fattig flicka, som tänkte, att om äfven han älskade henne, skulle det bli en kär lott att med honom bära ett lif af umbäranden och fattigdom, och hvars hjerta sved bittert den dag hon hörde att han var rik. Denna flicka..., längre kom hon icke; hon begrafde ansigtet i sina händer, och då hon såg upp, låg hon i sin mans armar, och hans ögon stodo fuktiga af tårar. — Nej, nej, du får inte kyssa mig,, sade hon och vände bort hufvudet; jag vill inte bli smekt, om jag inte kan bli älskad, och jag vill inte bli älskad, om jag inte kan bli aktad. Jag är en stolt qvinna, mr Templemore, och jag varnade er för att taga mig. Jag ville inte gifta mig med er — tanken derpå gjorde mig rädd — jag flydde bort ifrån er, och ni följde och öfvertalade mig, och nu är jag er hustru. Om himmel och jord sade mig att ni hade brutit mot er heder, skulle jag väl tro dem? Såsom jag tror på er, mäste ni derföre äfven tro KH mig och anse mig ur stånd till någdn falskhet, varv sig direkt diler intirdkt.