sta säkerhet kunnat verkställas dels vid timrets intagande i såghusen dels ock inne uti dessa, och i målet hörda vittnen; korporalen G.. W.. Plantare ji Klobbäb och arbetaren Änders Milton på Backen, bvilka varit antägna att biträda Lind vid tillsynen öfver timret, intygat: Plantare, att han af Lind erhållit tillsägelse att, enär kronans timmer icke kunde afskiljas inom bombyggnaden, istället in; på den så kallade nedra sågen och tillse, att got kronans timmer icke försågades, samt Plantare och Milton. att de icke trodde att de personer hvilka titi bombyggnaden skulle inmärka timret till de olika sågramarne, veterligen sålunda -inmärkt kronans timmer, samt genom fem vittnens utsagor blifvit upplyst, att de märken, som skulle utvisa timmer vara kronans, och hvilka märken, sådana de inför häradsrätten uppgifvits, skola varit ungefär en tum stora, då deremot de af enskilda använda timmermärken i storlek vanligen vore sex till tio tum, varit svåra att igenfinna, enär kronomärkena varit dels så små, dels på olika stockar anbragta på olika ställen, dels betäckta med lera eller annan jord, dels ock genom timrets nötning och stötning till hälften bortskafda. förty och då Anders Nilson och Nils Nilson förkarat sig hafva från bombyggnaden utstuckit allt virke, som de iakttagit tillhöra kronan, för hvars virke funnits insamlingsställe nedanom Baggböle, och att de icke veterligen sålunda inmärkt något kronans timmer, samt bevisning derom 5 heller förebragts, förklarat någon omständighet icke hafva förekommit, derför ansvar kunde Anders Nilson och Nils Nilson ådömas; öfver hvilka besvär Anders Nilson och Nils Nilson sig förklarat; gifvet i Stockholm den 17 November 1868. Kangl. hofrätten har de vexac2 skrifter sig före. läsas låtit och finner ej skäl att i öfverklagade utslaget ändring göra. Besvärshänvisning.) På den kongl. hofrättens vägnar. N. M. Munthe. E. Björkman.