Aftonbladet – 27 november 1868, sida 3

hafva, genom en mängd vackra hus samt i trottoirers anläggning, blifvit gladare och -I mera behagliga för den promenerande; och såväl för Tegnersplatsens som för jernban-Igårdens anläggning hafva åtskilliga gamla Ibyggnader blifvit, till stor båtnad för staIdens utseende och sundhetstillstånd, nedrifna. ILund gör numera skäl för sitt namn, då denna stad i sjelfva verket i sin sommarfägring med sina vackra planteringar och väl underhållna offentliga promenader är en angenäm lund. Helt nära staden ligger biskopinnan Thomanders enkesäte, en furstlig villa, som hon låtit arkitekten Zettervall uppföra och af hvilken denne verkligen har heder. Det är emellertid egentligen blott på en sida som denna villa företer en utmärkt arketektonisk prydlighet; och något så helgjutet skönt som Lindbergs Montebello, vid Tenösundet nära Stockholm, en villa, som äfven i hela vårt land torde förgäfves söka sin like, finner man ingalunda här att beundra. Belägenheten på en flack slätt är äfven föga tacksam, i jemförelse med det vackra sceneri som skog och sjö erbjuda. En annan arkitektoniskt märklig byggnad i sjelfva Lund är det stora Föreningshus, som år 1851 der uppfördes. Det är en storartad, i medeltidsstil uppförd byggnad, som i alla afseenden gör ett godt intryck, icke minst derföre att densamma tillkommit genom allmänhetens välvilja samt raskt och oförtrutet nit hos några få som derför intresserat sig. En student har, som bekant är, byggt huset, och en sångerska har dertill lagt grundpenningen ). Föreningens festsal, som bland de få stora salar vi här i landet ega, intager ett ganska zaktadt rum, emedan densamma är 100 fot lång, 46 fot bred och 26 fot hög, hade kort före vår ankomst, i anseende till den stora jubelfesten, erhållit en på en gång karakteristisk och storartad dekoration, som förvandlat den till en denstuderande ungdomens och universitetets minnessal. På den i mörk jacaranda inlagda, rundtomkring salen löpande hufvudbjelke, som uppbär gallerierna, ser man i buxbom inlagda namnen å alla dem, hvilka såsom lärare eller lärjungar på utmärkt sätt hedrat lärosätet. Såsom vanligt finner man i en sådan samling många temligen obetydliga namn. Hvilken ära Lunds universitet t. ex. skördat af Mathias Rosenblad, som började serien af dessa högt uppsatte politiska nulliteter, som, saknande all egen öfvertygelse, icke vetat af annangrundsats än den att söka stå väl med den som bortgifver goda embeten och att till sådana, kosta hvad det! vill, framdräga hvarenda slägtinge de ega, detta torde. väl vara. nog svårt att säga. Och. detta universitet behöfver ingalunda, för fyllnadens skull, upprada obetydhgheter; ty en Pufendorf, en Tegner, en Agardh och en Thorild tala nog för dess ära. Under det att de studerandes antal vid Lunds universitet aftager, växer likväl stadens folkmängd högst betydligt, ett slående bevis på grundlösheten af deras åsigter, som förmena att våra universitetsstäder äro för sitt bestånd beroende af dervarande högskolor. Upsala -stads folkmängd förhöll sig länge temligen stationärt, under det att freqvensen vid universitetet derstädes alltjemat tilltog, och ehuru dess folknummer sedermera ökat sig, har likväl Lund, som för en 20 år sedan var i detta afseende mycket underlägset, numera, under det studentantalet aftagit, i folknummer gått om sin rival; men förklaringen är lätt funnen. För en stads välstånd fordras något mer än att koka mat och hyra ut rum åt studenter. Det senare är en vansklig näringskälla; men en välmående landsbygd och en inom staden tillväxande industri (hvilken ofta hämmas genom lättfångna, men på det hela obetydliga biförtjenster) äro det som befrämjar städernas välmåga. Emellertid säger man att handeln i Lund står på svaga fötter. Jernvägen, som på en half timmas tid förflyttar kunderna till de rikare köpmansbodarne i Malmö, lärer ha betydligt förminskat minuthandeln i Lund; ungdomen här köper sina badbiljetter för sommaren i den närbelägna sjöstaden, och för hvarje resa har man något godt eller vackert hem med sig. Men Malmö sjelfet ) Står det bättre till här? I denna punkt äro meningarne delade. Visserligen har under de senaste tio åren stadens sjöfart på utrikes orter tredubblats, och i folkmängd täflar staden med Norrköping — de hafva hvardera omkring 22,000 invånare; men jag misstänker högligen att i den böga siffran å ankomna och afgångna fartyg från och till utrikes orter de ångfartyg lemna största numerären, som transpörtera passagerare och gods emellan Kjöbenhavn och Malmö, en rörelse som kan vara inbringande för dessa fartygs egare, men visserligen icke lemnar någon synnerlig vinst hvarken åt sistnämnde stad eller provinsen bakom henne; och Hvad folkmängden ingår, så påstå Malmöboerna sjelfva att förjkningen deruti endast har sin grund uti fatigt folks inflyttning. Detta tyckes också! inna en viss bekräftelse uti de i senare åren . så oerhördt stegrade skatterna, af hvilka ensamt de s. k. stadsskatterna (hvilka icke nnefatta de betydliga afgifterna till kyrkor och prester) på fyra års tid stigit från 65,872 rdr (år 1861) till 152,657 rdr (år 1865) således en ansenlig förhöjning. Också försäkrade man att debetsedlarne nu utvisade ett förhållande ) Studeranden H. J. Strömberg gjorde med detta : byggnadsföretag sin debut såsom byggmästare;