Civiläktenskapet. IV. (Civiläktenskapets införande i åtskilliga länder.) 1. England. Då Henrik VIII befriade sit land från påfven, tillerkände han äktenska. pet ännu sakramentalitet, hvilken först 1555 afiystes i de 39 artiklarne. Han bestämd 1532, att äktenskapet skulle som förut hörs till andliga jurisdiktionen; vad i äktenskaps mål skulle ej mer gå till påfven, utan til engelska andliga domare; erkebiskopen a Canterbury erhöll en dispensationsmakt ana. log med den påfliga; kanoniska rätten för. blef gällande med vissa modifikationer. Ehuri lysningar fordrades, erkändes dock uttryckligt okyrkliga förbindelsers kraft; folket bibehöll gamla formen för giftermål; förspråkaren förenade brudparen; ofta nog föregick bilägret vigseln; kyrkoböcker infördes allmänt deras förande öfvervakades af kyrkliga visitatorer. Efter Carl I:s störtande fordrade independentismen statens och kyrkans skiljande, apostoliska tidens kyrkoförfattning, allt om hedendom och påfvedöme erinrande formväsens aflägsnande.. Resultatet var Cromwells lagstiftning. Han afskaffade 1653 kyrkliga giftermål och införde civiläktenskap, emedan äktenskapet var en borgerlig rättssak; äktenskapsjurisdiktionen fråntogs presterna och gafs åt fredsdomrarne; vigseln aflystes som varande af hednisk och katolsk art. Denna af Milton försvarade lag om civiläktenskap infördes ock i Irland och Skotland. Carl II upphäfde lagen. Men 1836 genomdref Russell följande: Äktenskap kunna ingås i statsoch dissenterkyrkor samt hos civilregistrator. I stället för lysning sker en under 3 veckor 3 gånger offentlig uppläsning af brudparets namn inför board of guardians, utan hvars bevis presten ej får viga. Önskas ej kyrkligt giftermål, så kan civiläktenskap ingås inför registratorn under laglig samtyckes-förklaring. Civiläktenskapens antal är i jemn tillväxt. . 2. Skotland. Hufvudprincipen för skotska äktenskapsrätten har alltid varit den de romerska och kanoniska grundsatserna motsvarande rätt, att blotta samtycket grundar äktenskapet. Till det regelmässiga giftermålet hörer lysning; till de oregelmässiga höra de utan lysning kyrkligt ingåogna civiläktenskapen inför fredsdomaren och de formlöst ingångna förbindelserna; i Gretna Green slötos tusentals äktenskap, då smeden eller gästgivaren fungerade som vanliga vittnen till et uttalade samtycket. Numera fordras för brudparet 3 veckors vistelse i landet och registrering af en embetspersonal, som årligen skall förelägga parlamentet statistiska uppgifter. ig 3. Irland. Sedan 1843 registreras alla äktenskap afslutna inför prest eller civilembetsman. 4. Förenta Staternai Nordåämerika. I alla staterna gäller som fundamental-rättssats, att samtycket grundar äktenskapet. Brudparet skall före vigseln för civil myndighet lemna noggranna personaluppgifter och få ett bevis, som ensamt berättigar till vigsel. Alla preter af något relivionsparti i staten, och i vågra stater juridiska embetsmän äro berätigade att afsluta äktenskap. Ritualen är ikgiltig; nödvändigt är blott det ömsesidiga amtyckets officiella bevis. Anteckning icivilvegistret är oundgängligt. 5. Negerländenna. Då Haager-traktaten af len 16 Maj 1795 skapade bataviska republien, afskaffades statskyrkan och alla bekänelser blefvo likberättigade. Civiläktenskaet, som förut varit fakultativt för derefornerta, obiigatoriskt för katoliker och dissener, blef obligatoriskt för alla: offentlig förofning och lysning sker blott för domstol eller ktenskapskommissarie. Lagboken af 1809 ch lagen af 1833 vidhålla det obligatoriska iviläktenskapet, 2 lysningar äro nog, 3 daar efter den sista kan giftermål ske, och et på rådhuset genom amtmannen i närvaro f 4 landsmän som vittnen. Före civiläkenskapets afslutande är all slags kyrklig igsel förbjuden. 6, Frankrikes konungar vägrade bekräfelse på de bestämmelser af Tridentinska möet, hvilka de ansågo oförenliga med den egna averäniteten och franska kyrkans oberoende; örst ordonnansen af Blois 1579 förklarade yrklig vigsel för absolut nödvändig. Katolka presters vägran att insigna blandade äkenskap, föra till giftermål för notarien. Ciilregisters förande blef genom lag allmänt : ruk; protestanternas äktenskap, förut er-. ända, hotas liksom hela franska protestan-! TREES NRO FSS 20 TREES AID kr DENNE SER