Aftonbladet – 24 november 1868, sida 3

Från fullt tillförlitlig person ha vi mottagit följande: Till Redaktionen af Aftonbladet. Onsdagen den 18 dennes begicks här i staden, tvifvelsutån af någon i postverkets just, en stöld, som i flera bänseenden är så märklig, att det ej är Dog att, som vi hoppas, den med allt allvar beifras vid offentlig domstol — utan ock inför alimänhetens. Nämnde dag inlemnade insändaren ett bref på sjelfva Kongl. postkontoret vid Lilla Nygatan och nämnda bref stämplades i min åsyn. Tvenne dagar härefter återfanns detta jemte flera andra ref, sedan de blifuvlt å postkontoret stulne och uppbrutne, inkastade genom en källareglugg uti ett å Norrmalm beläget magasin. Hr R. som gjorde denna beklagansvärda upptäckt och bade sinnespärvaro att ej sparka widan pappershögen, utan granska densamma, aflemnade genast till pplismyndi heten sitt fynd; men detta oaktadt lef insändaren först senare och icke heller då af olismyndigheten härom underrättad; möjligen Iafva de andra brefegarne behandlats mera förekommande, måhända också icke. Det är alldeles öfverflödigt att påpeka den utomordentliga vigten för ett samhälle att bref ej förkomma, ännu mindre stjälas, att brefhemligheten hålles helig — och att brott häremot fermt och strängt bestraffas, Den goda fot, hvarpå man ju säger att vårt postväsende skall stå, förbjuder all ogynnsam misstanke om en dålig anda inom verket, likasom den berättigar till hoppet, att allvarliga steg vidtagas att för framtiden om möjligt förhindra upprepandet af handlingssätt, som äro lika nesliga, som för det allmänna vådliga, och för den enskilde sårande och möjligen förlustbringande. I alla händelser torde ej postverket lida på att dylika dess hemligheter yppas. Correspondent.