Istiden i Norden. — Föreläsningor Ina i Stockholm bösten 1866 at C. W. Paykull. Stockholm, Albert Bonniers förlag. Pris: 2 rdr. Om det ligger någon sanning i skaldens tal om fosterjorden som ett af vår kärleks främsta mål, om ordet fädernesland inneSbär någonting annat än en tom bubbla eller en tillfällig modesak, om Sverge är ett namn, som står ristadt i våra bjertan med en stil, som aldrig kan utplånas, då behöfver jag icke frukta att i det följande förgäfves påkalla eder uppmärksambet, när jag vill tala om den svenska jorden, de svenska bergen, dm våra sjöar och våra haf. Med dessa ord inledde förf. de föreläsningar, som han enligt uppdrag af komiten för dgylikas hål lande i hufvudstaden, höll om hösten 1866, och hvilka nu i tryck öfverlemnas till allmänheten. Men,, tillägger förf., vetenskapen är kosmopolit, hon bindes icke af de folkliga gränserna; upplysande jemförelser med andra länder komma derföre äfven att fta framställas, och kan man säga, att f. härmed tillräckligt utstakat programmet för sitt arbete, en tolkning af Sverges istid, sådan dess historia står att läsa 1 våra bygders berg och mark, belyst af andra länders förhållanden. Det är isynnerhet Island, som i detta fall ofta åberopas, hvilket naturligtvis ligger så mycket närmare tillhands, som förf. kort förut med egna ögon studerat naturen der, hvilket också torde vara allmänheten bekant af hans derötver utgifna arbete: En sommar på Island.. För den som tyckes hafva gjort sig förtrogen med sitt hemlands geologiska förhållanden, måste det anses som en lycklig omständighet, om han varit i tillfälle att se sig om äfven på andra trakter, och särskildt i detta fail var hänsen så mycket mera gyonsam, som Islands snöfält och glacierer borde gifva en uppmärksam iakttagare mången vink, om huru vårt land en gång bör hafva sett ut, då äfven det antingen helt och let eller öfver stora sträckor täcktes af is och snö. De lifliga intrycken hos resanden kanna dock vara af en viss våda för vetenskapsmannen, de kunna ghet i åsigter. Vivilja ätt förleda till ensi visst icke beskylla förf. för någonting sådant, men tro oss dock kunna påstå, att kanske just med anledning af denna resa vill han så gerna se blott isens verkan, der man med lika stort skäl kan söka en i hafvets vågsqvalp, t. i stensåsarnes daning, som ett verk af glacie svenska geologer eljest vanligen anse, Att hafvet verkligen kan ännu den dag, som nu är, bilda rullstevar och dessutom liggande i terrasser utan mel!lanlagrad sand, hvilket fi tyckes alldeles förns a se på mera än ett st om man t. ex. gör en ångbatsresa längs vära kuster. För att förklara dens fenourener, framställas i de hållna ä de vigtigaste åsigter, hvilka såväl inom som utom vårt land gjort sig ande, allt sedan Urban Hjärnes och Sveder orgs dagar till våra tider. Man började att tala om vattuminskningen och kom så småningen till äsigten om Svenska. vallens höjnings, — härmed har man stannat och förf. likaså. Onskligt hade dock varit, öm förf. låtit sina ahörgre blifva z z S