Aftonbladet – 17 november 1868, sida 3

nerpressens ställning till kyrkofrågan. — Kyrkan och skolan. — Konsistorielt utlåtande om ,kopernikanska systemet. — Slutord. Afven Berlins unionsförening, filial af protestantföreningen, besvarade pastoralkonferensens anfall. I ett talrikt besökt sammanträda, der professor von Holtzeniorff förde ordet, antogos enhälligt följande resolutioner: 1. Vi sluta oss till Berlinerboernas förklaring om insinuationerna mot presten Lisco, hans liktänkande och den af honom representerade riktning; och förena oss äfven ipetitionen till magistraten. 2. Vi reservera oss mot hvarje försök att inom evangeliska kyrkan grunda några slags trosdomslut mot det kristna medvetandets fria verksamhet i bibelns utläggning. 3. I minnet af det kungaord, som erkände, att förnuftet måste vara en oskiljaktig ledsagerska till religionen, taga vi äfven för teologien i anspråk den författningsmessigt garanterade vetenskapliga friheten. Den tilltagsenhet, som i Preussen fordrar uteslutande besittning af predikstolarne för en på bekännelsernas bokstäfver stödd läromeniog, är emot Unionens ursprungliga mening och historisk blifna anda. Dylikt anspråk leder till hierarki bland presterna och tillskrymterii församlingen. 4, De yttringar af intolerans, som nyss förekommit, kunna ej uppfattas som enskilda företeelser, än mindre som rent teologiska stridsfrågor. De hota svårt evangeliska kyrkans frid, särskildt i gudstjensten och undervisningen. 5. Ett kraftigt motstånd mot bierarkiens öfvergrepp, ett handlingskraftigt värnande af församlingens rätt, såsom den företrädesvis kallade representanten af det kristna medvetandet, är blott möjligt i en permanent förening af alla likasinnade till gemensam verksamhet. Vi uppmana derför våra evangeliska medborgare att sluta sig till oss, härigenom redan nu afläggande vittnesbörd för Schleiermachers namn, hvars hundraåriga födelsedag nalkas. Tillika afgafs följande uppmaning! På uppdrag af Berlins Uvionsförening och i öfvertygelsen, att motståndet mot hierarkiens öfvergrepp blott då kan bli segerrikt, när församliogarne vakna till fullt medvetande af sin evangeliska kristendoms halt, värde och rätt; när de hålla fast på att kyrkans, ja redan apostlarnes alla bekännelser och läror endast skola mätas efter Kristi eget evangelium såsom förkunnarens af den fullkomliga religiösa sanningen; när de sätta tron ej i antagandet af oföränderliga dogmer, utan i hjertats hängifvenhet åt Gud, Kristus och hans ande: i sinnelaget, som tillåter ganska skilda gestalter af läran; när de kraftigt och permanent sammansluta sig till vår evangeliska kyrkas. lifgifvande liksom till evangeliska frihetens värn; uppmana vi alla med oss likasinnade att som medlemmar biträda Unionsföreningen och dermed tyska protestantföreningen. Frukten häraf blef ytterst talrika anslutningar af högt ansedd: män, justitieoch kammarråd, professorer, direktörer, stadsfunktionärer, fabrikanter och köpmän, så att Unionsföreningen i följd af anfallet fick en betydlig förstärkning. Ålla tidningar började med största ifver sysselsätta sig med kyrkliga frågor. Den radikala Zukunft förordade ett utträdande i massa ur statskyrkan, Nästan alla Berlinerblad ställde sig på de anfallna presternas och protestantföreningens sida. Ortodoxien försvaras blott af Kreuzzeitung; Nordd. allg. Zeitung, ministerens organ, tiger; Spenersche Zeitung visar en förmedlande hållning; Staatsbirger-Zeitung, Filisternas organ, representerar den religiösa indifferensen; de öfriga ha redligt ådagalagt den kyrkliga frågans betydelse. Afven flera föreningar ha upptagit ämnet. Helt enstaka äro sådana fall, som att en medlem af en fri församling ställde Knak och Lisco på samma linie, emedan begge trodde på en personlig Gud. Framförallt var det presternas ställning till skolan, som ifrigt diskuterades, och stort uppseende väckte bönderna i Trebbin, som strax i början af striden ställde en inlaga till konsistoriet, hvari de antydde, att en prest, som nekar vetenskapens resultater, kunde väl ej vara skolinspektör. I Berlin föll detta i så mycket fruktbarare jord, som samtidigt det projekt uppdykade, att istället för de nuvarande skolraden af 1 prest och 2 lekmän skulle 6 prester och 6 lekmän tillsättas. Det mot presterna genom ortodoxiens utmaningar väckta misstroendet uppenbarade sig i en liflig agitation mot detta projekt och framkallade högljudda och talrika fordringar på skolans och kyrkans fullkomliga skiljande och på konfessionsfria skolor. Vågorna gingo ganska högt; men alltfort tego de kyrkliga och politiska myndigheterna. Genom officiösa utlåtelser blef först klart att de politiska myndigheterna och ecklesiastikdepartementet ej tänkte blanda sig istriden. Samtidigt yttrade kungen i sitt tal till presterna 1 Hannover, att hvarje tvång på kyrkliga området strider emot hans tanke och känsla. Slutligen kom ett utlåtande från brandenburgska konsistoriet. Med största förvåning fann man, att detta blott afhandlade intermezzot mellan Lisco och Knak om kopernikanska systemet. Konsistoriet tycktes tro, att uppbrusningen blott gällde denna bisak och att febervågorna kunde lugnas blott med litet kylande pulver i detta ämne. En lokal plåsterlapp skulle bota hela organismens osunda vätskor! onsistoriet tadlar Knak för att ban anser bibeln som källa och norm för naturvetenskaplig kunskap. Men hvarför det? Lutherska dogmatiken har ju lärt honom så. Då konsistoriet klandrar en ortodox för denna ortodoxi, bekräftas ju på det mest lysande sätt Liscos påstående, att de bekännelsetrogna sjelfva äro anfrätta af den moderna tidsandan. Och då konsistoriet säger, att bibeln enligt evang. kyrkans allmänt erkända grundsatser blott är och skall vara källa och norm för den kristna frälsningssanningen, så. är detta medgifvande visserligen ganska glädjande, men tyvärr kätterskt, och Knoak har fullkomligt rätt att förkasta det som kätteri. Konsistoriet ger sig sedan in på en tolkning af Josua 12 kap., der Josua befallde solen stå stilla. Men hvarken Lisco eller Knak hade åberopat detta ställe. co framhöll den i hela bibeln befintliga åsigten om jorden som verldens stillastående medelpunkt. K onsistorinm cör siv mycket besvär att visa Unionsföreningens svar till pastoralkonferensen. — I: Unionsföreningen får förstärkning. — Berli-1 MD th 2 0 pm tt AA MIN bR om AA ge nm IA oo Am vm KA KK tr AK Jr I mm — AV om mm