Aftonbladet – 16 november 1868, sida 3

under pligtens täckmantel; Hans kärlek till mrs Logan hade varit illa placerad, men hade dock varit en sann och öm tillgifvenhet, just en sådan en förståndig qvinna önskar väcka. Mycket olika denna var den nya känsla som det hade fallit på Doras lott att väcka i mr Templemores Bjerta. Hon förtjenade utan tvifvel den kärlek, som mrs Logan hade egt och förlorat; men måhända kunde mr Templemore icke älska tvenne qvinnor strax efter hvarandra på alldeles samma sätt; möjligt är det äfven, att Doras starkare natur väckte hos honom det rastlösa, stormiga elementet och tilltalade denna fantasi, som en täck, barnslig varelse som Florence hade låtit slumra i fred och ro. Medan han vandrade den ensamma vägen framåt, anställde han en undersökning med sitt eget inre och förvånade sig öfver det lugn, hvarmed han kunde tänka på sin försvunna kärlek, och öfver den sällsamma längtan som kom öfver honom, då han såg framåt mot sitt stundande giftermål. Han undrade och frågade sig sjelf, och svaret hade ännu iekg kommit då han anlände till Les Roches, Det var ännu tidigt på aftonen, och va ilade ut för att möta honom. Han tog henne i sina armar och kysste henne, och den renaste och ädlaste rörelse förenade sig med hans nya känsla, då han tänkte: Ja, hon skall bli en god och öm mor för mitt barn. De gingo in tillsammans, och så snart de kommo in i skolrummet, intog Eva sin plats på oe fars knä och lade hufvudet på hans axel, ; Tant säger att kusin Dora aldrig kommer igen, började hon med sin mest klagande stämma. Mr Templemore log. Han såg redan en