Aftonbladet – 13 november 1868, sida 3

gelägenheter varda på ett tillfredsställande -Isätt handhafda. Också är det, så vidt komiterade haft tillfälle inhemta, inom de europeiska samhällena den allmänna regeln, att lagstiftaren, der han låtit de valberättigades röster vid kommunalval gälla sinsemellan lika, i andra stadganden sökt betryggande garantier derför, att dessa val komme i händerna på personer, hos hvilka intresse för och kunskap om kommunens angelägenheter kunde förutsättas. I Frankrike är visserligen lika rösträtt i kommunens angelägenheter tillagd alla inom kommunen bosatte statsborgare, som uppnått föreskrifven ålder, men kommunernas sjelfstyrelse är derstädes också så godt som ingen, och till och med rättigheten att välja kommunalrepresentanter har för Paris, Seinedepartementets öfriga städer och Lyon försvunnit genom en förordning af år 1855, hvaruti bestämdes, att kommunalrepresentanterne för dessa städer skulle nämnas af kejsaren. Dessutom kunna kommunalrepresentationerna när som helst suspenderas af prefekten och upplösas af kejsaren. De garantier, som man i den ofvanantydda syftningen uppställt, äro naturligtvis olika och beroende på olika förhållandeninom hvart land. Så har man i några länder, t. ex. Belgien, Holland, Österrike, flera tyska stater och för en del af Englands städer såsom vilIkor för rösträtt vid kommunalval stadgat utgörandet af ett visst årligt belopp i direkt skatt, och denna census är vanligen ganska hög, såsom i Belgien, der den för städer med. I mera än 15,000 invånare är satt till omkring 30 rdrs direkt skatt till staten. I England I förekomma ock fall, då graderad röstskala vid kommunalval tillämpas. I Preussen och Jandra tyska stater indelas de vid kommunalval. röstberättigade efter skattegrund i tre I klasser, af hvilka hvardera utser en tredjedel af det antal, som skall väljas. I andra länder ske valen efter fördelning i ståndsklasser. Vidare förekomma stadganden, att en viss del af representanterne skola vara husegare 0. 8. v. I några länder gälla flera af dessa bestämmelser jemte hvarandra eller tillika med andra stadganden i samma syfte, såsom den icke ovanliga föreskriften, att regeringen eger rätt upplösa kommunalrepresentationen. I vårt grannrike Danmark finnas olika stadganden i förevarande afseende för hufvudstaden, för de öfriga städerna och för landet. I Kjöbenhavn, der kommunens rätt till sjelfstyrelse icke är på långt när så utsträckt som i Stockholm, ega inga andra stadsinvånare rösträtt vid utväljande af kommunalrepresentanter än de, som antingen hafva borgarrätt och ega fastigheter, uppskattade under olika förutsättningar till minst åtta eller tolftusen rdr rmt, eller ock erlägga i inkomstskatt minst 8 rdr rmt årligen; I de andra städerna åter, der nämnde representanters makt är ännu mera inskränkt än i Kjöbenhavn, skola de till så stort antal, att det uppgår till närmaste tal öfver hälften, utses af de välfrejdade män, som fyllt 25 år och under ett år varit i staden bosatte samt utgjort direkt kommunalskatt, men den återstående delen utväljes af den femtedel bland nyssnämnde valmän, hvilken erlagt de högsta skattebidragen till kommunen, såvida dessa bidrag uppgå till 23 af alla dessa skatter, men i motsatt fall af så många bland de högst beskattade, som erfordras för att fylla nyssnämnda bråkdel. På landet, för hvilket .kommunalväsendet i Danmark hittills blifvit fullständigare ordnadt än för städerna, väljes flertalet af kommunalstyrelsemedlemmarne utaf den femtedel bland valmännen, som erlagt de högsta kommunalutskylderna, de öfrige medlemmarne af samtlige valmännen. I Norge gälla för. kommunalvalen samma bestämmelser uti ifrågavarande hänseende som för -stortingsvalen, så att valrätt tillkommer norske borgare, som fyllt 25 år, varit bosatte i landet 5 år samt antingen äro eller varit embetsmän eller i stad hafva borgarrätt eller derstädes ega gård eller grund af minst 600 rdr rmts värde eller på landet ega eller på lävgre tid än fem år arrendera matrikulerad ord. d Förestående redogörelse för hithörande lagstiftning i andra länder utvisar, att man derstädes funnit sig icke kunna undvara lagbestämmelser till en borgen derför, at: kommur nens angelägenheter komma i deras händer, . som hafva vilja och förmåga att handhafva dem på ett från det allmännas synpunkt tillfredsställande sätt, och ändock är i de flesta af dessa länder kommunernas sjelfstyrelserätt icke på långt när så. vidsträckt som i Sverge. Vid sådant förhållande lärer det, äfven från kommunernas sida sedt, så mycket mindre kunna anses välbetänkt att väsentligen förändra den i samma syftning uti våra kommunallagar stadgade grund för rösträtt, som dessa lagar i olikhet med flera bland nämnda länders tillerkänna valrätt åt hvar och en, som erlägger direkt skatt till kommunen. De olägenheter åter, som, enligt hvad ofvan framhållits, måste anses vidlåda nu gällande röstberäkning vid ifrågavarande kommunalval för hufvudstaden, kunna efter komiterades mening enklast afhjelpas derigenom, att den qvot af hela röstetalet inom valkretsen, utöfver hvilken icke någon må beräkna sig röster, nedsättes så långt, som behörigt afseende å vidmakthållande af här ofvan uttalade grundsatser kan medgifva, Då enligt komiterades tanke det allmännas intresse, uppfattadt från de synpunkter, som här ofvan blifvit framhållna, på betryggande sätt tillgodoses, i händelse gränsen för det högst tillåtna röstetalet bestämmes så, att den i 12 af hufvudstadens kommunalförordning såsom maximum för en väljandes rösträtt nu stadgade qvot nedsattes från !oo till 11000 af hela röstetalet inom valkretsen, anse sig komiterade böra förorda denna! förändring. Då komiterades uppdrag icke innefattar uppgörande af förslag till redaktionsförändring af hithörande stadganden, hafva komiterade ansett sig kunna lemna åsido frågan, på hvad sätt en förändring i den här angifna syftning kunde för rikets öfriga städer åstadkommas, och detta så mycket hellre, som Stockholm eger en ffån de öfriga städernas afvikande kommunalförordning. För att vis huru ej mindre. detta kamiterades förslag, än ock rösträttens. begränsning på åtskilliga andra sätt, än det af komiterade föreslagna, äfvensom en lika röst-, rätt för alla skulle verka till nedsättning af ls den punkt å skalan, der det sammanlagda antalet röster under och öfver samma unket nt mA Eng tek RR AT IN ee fem fe IF AA EE TE I TE rr AE mt. oh kd må