, denna punkt befinner sig frågan om lif och död r närvarande i Neder-Kalix. — Skadade telegrafledningar. Från lernösand skrefs den 7 November: Vid den snöorm, som sista dagen i förra och första dagen i enna månaden öfvergick trakten, träffades teegrafledningen på ömse sidor om staden, mellan lerrskog oc Fjähl, af en svår ödeläggelse och å att all telegrafisk förbindelse med närmaste tationer derigenom blef afbruten. Trådarne lågo är och der tvärs öfver vägarne och på en del llen äfven sjelfva bärstängerna, dels uppryckta, lels vid jordytan afbrutna. Mellan Helgum och Väset, på en strätka af ungefär två mil, var för;delsen störst, ithy att på denna väglängd ledingarne på närmare 40 stäilen voro bokstafligen söndertrasade. Snö, af en mansarms tjocklek, hade lagt sig på linierna, hvilka dock alla den ) dennes, då detta nedskrifves, nu lyckligtvis åter 0 iståndsatta och för korrespondensen tillgängliga. — Väderleken. Carlstad den 11 Nov. Efter en veckas vacker vinterväderlek, med hög och klar luft, ha våra kanaler, hamnen och äfvenledes Klarelfven ofvan Westra bron blifvis isbelagda och det torde således, om denna väderlek fortfar, till hufvudsaklig del vara slut med sjöfarten för året. Östersund den 7 Nov, Genom inträffadt töväder har slädföret, som fanns efter snöfallet, i slutet af förra veckan, i väsentlig mån försämrats. Ångbåtsfarten å Storsjön är att anse som slutad med i går, då Odin afgick härifrån till Qvittsle för att lägga opp. Luleå den 5 Nov. Vädret har redan yrat häruppe. Denna yrning inträffade i söndags qväll, då stora drifvor uppst aplades på våra gator och bildade halfva utangardiner för många fönster. På måndagsmorgonen var naturens lugn återstäldt; endast snöskottare voro i full fart. P.S. Den snö, hvaröfver vi nyss jublade, är nu i det närmaste upplöst af värme och regn. Den var blott en proflapp på den stuf, som nedväntas från den stora kramboden i molnen. Umeå den 6 Nov. November — vintermånaden — inträdde i söndags med en karakter, som något så när tyckes berättiga till namnet, men efter en häftig sydlig storm i början af veckan ha de senare dagarne varit utmärkta för ett riktigt höstslask. I dag är vädret åter klart och marken tillfrusen. NederKalix den 1 Nov. Första slädan uppenbarade sig redan den 29 Sept.; derefter gick snön visserligen snart i vatten, men sedan den 27 Okt. ha vi riktiga drifvor och yrväder, tjock is på elfven och i dag på morgonen 10 graders köld. Skellefteå den 4 Nov. Sedan i slutet af förra veckan samt i söndags afton föll något snö, hafsa vi under nägra dagar fått njuta af ett på slät väg någorlunda jomligt slädföre. De senaste dagarnes blida väderlek har dock till en god del redan förstört detsamma, så att om .den milda temperaturen fortfar ännu ett par dagar, får man väl öfverallt tillgripa bhjuldon igen. Sjöfarten, som i sommar varit den mest lifliga, kan nu anses så godt svm slutad för i år, sedan hamnarne, såväl som elfven äro isbelagda. — Stämpling af skogsvirke,. Vid Vesterbottens läns hushållningssällskaps extra sammankomst den 3 November behandlades bland annat ett från skogsstyrelsen till skogskomiten öfverlemnadt, af öfverjägaren Degerman i Piteå väckt förslag, angående stämpling af skogsvirke, som är afsedt att från skattemannaskog af bole föras, som det heter. Det tycktes till en början — skrifver Umebladet — som ingen just ville yttra sig ifrägan, men innan kort uppstod dock rörande henne Ten ganska liflig diskussion. Denna öppnades af verksegaren G. Heggström, som varnade sällskapet att förorda några åtgärder, som kunde afse att lägga minsta band på den fria eganderätten i detta fall. Af samma åsigt var riksdagsmannen IGlad. Alla öfriga talare i frågan voro likväl af I motsatt mening, ehuru i mer eller mindre mån Å skiljaktige om haru långt kontrollerna i detta I hänseende borde sträcka sig. Landskamrer Ljungs berg framställde sin åsigt vara den, att skatteman skulle ega rättighet att få sin afverkning kostnadsfritt stämplad, derest han så önskade, men -lalltid vara skyldig att ha sitt virke ståmpladt, om I det upplägges å eller föres öfver kronomark. Ungefär i samma syfte yttrade sig kyrkoherden ; I Strinnholm och kapten Hjärne, som ansåg förslav gets utförande ingalunda möta de svårigheter i tillämpningen, hvilka hr Hreggström hade att uppställa mot detsamma. Öfverjägaren Kinberg talade äfven för kontrollers intörande och förordade landshöfding Almquists i detta hänseende vid riksdagen väckta förslag. Jägmästaren Hedström be. mötte, liksom den sistnämnde talaren, åtskilliga af hr feggströms betänkligheter, och framhöll i sjelfva hufvudsaken nödvändigheten af köntroller för införande af god ordning iskogshvshållningen i allmänhet och till förekommande af det nu i alltför betänklig grad utsträckta olofliga skogsE hygget; hvarföre också han ville, att skatteman I skulle ha skyldighet att låta stämpla all skog, som afverkas utöfver husbehof. Ingeniör Orstadius omtalade, att han under sin tjenstgöring detta års sommar ingalunda funnit skogstrakternas inbyggare obenägna att urderkasta sig kontrollstämplingen för sina afverkningar, derest blott stämplingen skedde utan någon kostnad för dem. Kyrkoherden Holm sade sig icke ega någon egentlig sakkännedom i ämnet, men så my ket kunde enhvar inse, att det närvarande tillståndet, hvad våra skogar beträffar, vore. sorgligt och förlustbringande, och detta förhållande gaf talaren en osökt anledning att förorda allvarsamma åtgärder i den rikt ning, som nu vore i frå; Sedan diskussionen härpå förklarats slutad, blef fråga om de många olika propositionerna. Hr Heggströma förslag att inga band borde läggas på den fria eganderätten i skogshyggesväg, föll för en betydligt öfvervägande majoritet. När hr Ljungbergs förslag till sällskapets beslut härefter framställdes till be svarande, blef detta antaget genom votering med 16 röster mot 12, hvilka senare instämde i hr Hedströms proposititon. Eee Re PK ae al ET 4 8 I — Stockholms gasverk. Af uppgif. ter, som vi nyligen lemnat å gaspriserna olika städer, framgår att priserna äro ganska varierande, dock ej, såsom man med skäl Gl mttln. stl telra. DL FA MR Er