Aftonbladet – 12 november 1868, sida 2

Ni måste båda berga er utan kusin Dora svarade mr Templemore nästan otåligt, tog si hatt och gick ut. Det var nästan mörkt, oc mr Templemore gick nedåt vägen till Roue med långsamma och tveksamma steg, Ha kastade en blick på mrs Logans villa, i de han gick förbi; luckorna voro stängda — mi Logan hade rest. Detta kapitel i hans I var således slutadt. Må så vara, tänkte ha trotsigt; det är hennes eget verk, inte mitt. Derpå gick han vidare. Han gick in i sta den och bort till monsieur Merands buti och köpte en gammal emalj af honom, me med en så sträng och afvisande blick afsl han sin handel, att det icke var förr ä han gick som monsieur Merand fick mod a yttra: Men, doktor Richard, ni ser ju lika kle ut som den der unga damen! Mr Templemore, som redan stod på trö skeln till butiken, vände sig nu häftigt or och frågade i förtretad ton: Hvilken ung dam, monsieur Merand? Å h, den der som brukade rita, ni vet Jag såg henne denna afton smyga sig ut u Nötre Dame, och hon var så blek som et spöke.n Mr Templemore svarade icke, utan aflägs nade sig. Karlen kunde ingenting mena, t han visste ingenting; men hvarföre skulle ha så der oupphörligt förföljas af Doras namn Han återvände icke genast till Les Roches Han gick till sitt gamla hus och lade de från sig sina inköp. Det var nu mörk natt, men då han såg bort till den motsatt: sidan af gatan, !såg han ljus brinna i fönstren i madame Bernards första ivåning; mer ett fönster, det i Doras rum, var mörkt Det stod öppet, och han uppfångade en skym af en blek gestalt, som satt innanför 1 er framåtlutad, orörlig ställning, Han observe