Aftonbladet – 12 november 1868, sida 2

— Det nya finska premielänet och dess försäljning i Ryssland. I detta ämne skrifver Helsingfors Dagblad följande: Enligt : underrättelser från baron Erlanger skulle hopsummeringen af den utländska subskriptionen på lånet visat ett belopp, som är tolf gånger större än den utbjudna lånesumman. Petersburgska tidningen Golos börskrönika för den 27 Oktober yttrar om det finska lånet följande: Passionen efter premieobligationer har afgjordt bemäktigat sig vår publik;: detta visade sig tydligt i anledning af den utländska teckningen på det finska lånet. Ehuru lånets allmänna siffra är endast 2,400,000 thaler, känna vi en rysk bankir, som ensam tecknat en half million, för: sitt eget kontor härstädes. Vid reduktionen fick han naturligtvis mindre. Det. är alldeles naturligt att, vid den nu rådande allmänna spelpassionen, alla de personer, hvilka älska att lefva i hoppet på vinster, skola kasta sig öfver dessa obligationer, som kosta endast 10 rubel. Våra teoretici för hazardens införande i fiansoperationerna äro färdige att i de finska premieobligationernas framgång se en ny anledning att återkomma till sina törra projekter. Läsarne torde ännu erinra sig huru Ryska Invaliden för några år sedan föreslog att utfärda 25 rubels premieobligationer och huru baron Ungern-Sternberg något senare utvecklade sin kolossala plan att upplåna 700 millioner rubel metalliskt mynt med tillhjelp af lotteribiljetter på 1 rubel hvarje. En hufvudroll i detta lån skulle spelas af silfverskedarne, hvilka borde emottagas i liid för lotteribiljetterna. I förväntan på framgången af dessa teorier, skola vipåpeka en omständighet, som starkt sysselsätter våra börsmän. Enligt vårt börsreglemente får intet utländskt premielån cirkulera på börsen, och derföre kunna de finska obligationerna, som ingår under denna kategori, icke blifva föremål för öppen spekulation. Med anledning af denna omständighet finna vi uti börsunderrätteiserna i berlinertidningen NationalZeitung följande: Enligt föregående erfarenhet finnes det anledning förmoda, att Tyskland, rörande det finska lånet, kommer att spela rollen af medlare; en del af lånet är redan subskriberad för Rysslands räkning, den återstående anparten skall Ryssland icke underlåta att draga till sig, naturligtvis sedan det fått betala oss dyrare derför. Det är visserligen sannt att dessa obligationers försäljning i Ryssland skall vara förbjuden, men ett sådant rykte förefaller oss osannolikt, emedan detta skulle innebära ett förbud mot försäljniog af statspapper, som blifvit placerade på grund af en kejserlig ukas. Ett sådant resonnemang från berlinerbladets sida saknar all grund, säger Golos. Så Er TR a RT RR TA a LA