DORA .). Roman i två delar af JULIA EKEAVANAGE. Öfversättning från engelskan af C. J. Backman. Den mörka skugga, som tiden aldrig kan afägsna från någondera af dessa qvinnors namn och hvarom båda, skyldiga eller oskyldiga, måste ha varit medvetna, ökade utan tvifvel bitterheten af deras fängelse och gjorde scha vottens qval ännu mera pinsamma. Hvem vågar svära på att Maria Teresias dotter var fläckfri uti den der halsbandsaffären, eler att Skotlands drottning icke svek och nördade sin man? Historieskrifvarne ha ännu cke blifvit ense derom — och hvad kunna vi då andra veta? Hvem skall uppsöka tydiga bevis för eller emot någondera af dessa 1vinnor, väga dem omsorgsfullt och förvissa ig om värdet af dokumenter, som lika väl kunna vara falska som sanna? Detta arbete skulie kräfva en hel lifstid, och verlden kan knappast offra en enda timme. Nutid och ramtid ställa sig rivaliserande upp mot det örflutna, och för det förstas klara dagsljus och den andras gryende morgon glömma vi len mörka, dystra natten, som dag för dag olir dunklare och längre, denna natt, i hvilken all forntids storhet hvilar i evig sömn. Och hkväl, om det vore oss gifvet att höra sorlet fran flydda generationer, skulle vi sä) Se A. B. 173, 174, 176, 178, 180. 181, 184, 185, 187, 191—193, 196—198, ?13—216, 219, 221, 224, 225, 229, 230, 233, 234, 236, 239, 240, 244—247 250—252, 254 och 257—262.