Aftonbladet – 9 november 1868, sida 3

, enda medlet till ordnandet af sumptrakterna li Klara (liksom nu en del af stadens inne vånare önska en broifrån Drottninggatan rakt emot Skandias husvägg, blott för att . framtvinga ett ordnande af Helgeandsholmen); expropriationssökande; tomtspekulanter, och slutligen poeter, hvaraf en hänryckt utbrast; Att få se de frustande ånghästarna framI spränga ur det gråa berget öfver den blåa ban! Tagen för gifvet, läsare, att när poeter lifvas I för materiella frågor, går det vanligen på tok. Man bör icke ens i sådana frågor tillåta sig annat skrifsätt än det torra på sak gående. Dylika frågor kräfva allvarets hela lugn och besinning, om de skola ernå den bästa lösning. Då krafter af ofvanbeskrifna art och omfattning vinna understöd ofvanifrån, såväl som nedanifrån, äro de oemotståndliga. Kunglig Majestät ade i sin proposition till riksdagen år 1863. Att denna bana icke utan verklig skada och förlust för det allmänna vidare kan uppskjutas. På börsen hölls i Mars 1863 ett opinionsmöte, som var så tillvida intressant, att det var en profbit på primärförsämlingar. Till detta möte var allt utmärkt väl ordnadt. Med knapp nöd tilläts hr Schartau att yttra sig och kapten Cronstrand, hvars sakkunskap ingen bestrider, afbröts oupphörligt. Deremot helsades med stormande bifall talare för sammanbindningsbanan, hvilka man med få undantag ej haft tillfälle att höra hvarken förr eller.sedan. De förargliga begge frågorna: huru skall sammanbindningsbanan utföras? och hvad kostar den? afvisades oupphörligen. Den visa regeln tånk först och bygg sedam var alldeles för gammalmodig. Kostnaden var en bisak, ty man ämnade lägga största delen deraf på framtiden: Uti ..den kongl. propositionen läses: Kostnaden för denna jernvägsförbindelse, från och med dess afvikelse från linien söder om Södermalms station till och med öfvergången till Gamla Kungsholmsbrogatan, hufvudstationen vid Klara sjö inbegripen, är beräknad till 3,070,000. rdr. Dråplig. räkning! närmare 4,000,000-rdr äro redan på den ofullbordade anläggningen af staten nedlagda. och ännu saknar, man hofvudstationen vid Klara sjö med dess af öfverste Ericsson på La Croix salong utlofvade prydnader och promenaderp. I samma : kongl. proposition läses. Enligt den sålunda förändrade planen, hvars detaljer blifvit -å en särskild upprättad plankarta närmare åskådliggjorda, kommer jernbanan icke att på någon punkt hindra den allmännal gatutrafiken, förr än c Häraf borde man varit berättigad tro, att detaljer verkligen re-) dan 1863 funnits utarbetade. Besynnerligt nog inkommo detaljerna först den 23 Juli 1866 till stadsfullmäktige. I April 1867 gjorde man den upptäckt, att bron till Riddarholmen behöfdeersättas med en ny och att en limpa i stort af jord komme att uppläggas på Riddarholmen, så att riksgäldskontoret komme i en grop, Riddarholmskyrkan från Lilla Nygatan syntes lutande, och den betydliga trafiken ull Riddarholmen hugnades med en backe, på en tid då man använder stora kostnader för att på andra farbanor borttaga sådana. I Augusti 1867 upptäcktes behofvet af Brunnsbackens. -omläggning. Ännu i Oktober 1868 har K. M:t haft till. ompröfning. vigtiga. detaljer angående byggnadssättet och anordningarna vid Kött-torget. .. Så litet visste man om sättet eller kostnaderna, då man lät konungen underrätta riksdagen år 1863 att allt var väl förberedt och be-räknadt. 1863 års statsutskott afstyrkte förslaget, bland annat för bristande utredning. Det hjelpte ej: vid riksdagen voro så många jernvägsintressen representerade, -hvilka behöfde hvarandras understöd för ,att riktigt kunna klämma statskassan. Anhu ett år ses nare: voro stadsfullmäktige wndfallande för jernvägsstyrelsen, TF Juni 1864 beslöts 4:0) vatt — enär det är af högsta vigt, att broanläggningen öfver Riddarfjärden icke kommer att utgöra hinder för: passerandet af så stora och djupgående fartyg, som, för det sannolika fall att slussanläggning af större dimensioner än de nuvarande, framdeles kommer till utförande, kunna i Mälaren inlöpa, samt derjemte för vinnande af större beqvämlighet vid genomfarten — den svängbro, som kommer att anbringas i bron öfver Riddarfjärden; sålunda anordnas, att densamma, då den är öppen, lemnar en genomfart af minst 60 fots bredd, och att vattnet i broöppningen får minst 24 fots djup under lägsta vattenstånd. En månad senare måste stadsfullmäktige gifva vika för jernvägsbyggnads-. styrelsen och slopa det nyss fattade enom följande nya beslut: watt hrr stadsfullmäktige, med frånträdande af det redan i afseende å broöppningen öfver Riddarfjärden framställda vilkor, måtte såsom sådant allenast förbehålla, att när och i den mån utvidgning af Stockholms sluss varder vidtagen, eller annat utlopp af motsvarande dimensioner blifvit anlagdt för förbindelsen emellan Mälaren och Saltsjön, nämnde broöppningars dimensioner såväl till bredd som djup blifva i förhållande dertill och utan kostnad för staden inrättade på det sätt, att hinder för trafiken js aren ej möter, samt vidare catt hrr stadsfullmäktige uttala den önskan att K. M:t täcktes nådigst förordna att öppningen å jernvägsbron öfver Riddarfjärden måtte nu vid första anläggningen erhålla den större. bredd utöfver hvad. jernvägsstyrelsen föreslagit, som för nyssnämnde ändamåls vinnande erfordras,. Stadsfullmäktige, som kunnat afgöra hvad sjötrafiken lämpligen behöfde, vågade icke uttala någonting bestämdt, at farhåga för jernvägsstyrelsens på den tiden rätt ofta antydda ilbondocanit med andra ord: cfå vi ej allt hvad vi vilja, så blifveringen sammanbindningsbana utaf. I sjös och stapelstaden Jönköping föreskref man. likväl samma jernvägsstyrelse att broöppningen vid. genomfarten emellån Wettern och den klla Munksjön skulle vara 55 fot bred, hvilket Jarnvägsbyggnadsskrrolset der. måste foga sig efter; emedan-den kommunen bättre stod på sin rätt gentemot det byråkratiska element, som hade så svårt att tåla motsägelse. Här. kunde man sej. ens vinna bifall till hrr Bolinders och Lindbergs förslag, att 0 fpaingen skulle blifya 55 fot bred och 21 fot AR: Pen blitver. i vader 50 fot bred och 18 fot djup. I Juni 1863 upptogo stadsfullmäktige, bland öfriga vilkor för: de öfriga uppoffringar Stockholms kommun åtager sig, en bestämmelse, somm : afsåge att skydda Stockholms-trafiken, så, lydande; M av:d att afgifterna för passagerare eller oods, ej må för Stockholms-trafiken vasamar tr a EA RR RN VA a ar So öl en md bete od et få. ört Tin Fria mit Då oe -— rr RE Kr ROD RÅ fr om: BELTa rot