Aftonbladet – 9 november 1868, sida 3

Sommen der! under en sadan, ater komma ut med . I Sitt fartyg torde vara ganska ringa. 2). Den vidare lösningen torde derföre med mesta r j utsigt till framgång böra sökas medelst slädfärd r I under våren, innan de å isen samlade snömassorna , förlorat sin skare, äl Om nordligare land än Sju-öarne ej hade under : Å b sista höstresan påträffats, men dessa tillgängliga, hade, såsom redan anförts, det derföre varit. expeditionens mening att der öfvervintra, i förhoppning att med den, ehuru ofullständiga, utrustning (t. ex. bristen på hundar), som af den vetenskapliga be ee för en sådan opåräknad händelså förskaffats, nästa vår kunna öfverskrida åtminstöne .!84:e graden, medan under försommaren rikt tillfälle skulle återstått, innan återresan kunnat företagas, att å den då ännu obrutna isen mellan Nordostlandet och Giles land, nå det senare och undersöka dess sträckning; men det upprörda tillstånd, hvaruti Polarhafvets ismassor sig på senhösten befunno, gjorde månheten om fartygets säkerhet, särdeles efter den erhållna läckans reparerande, till en pligt, att, ej vidare äfventyra dess säkra hemförande; hvarför återvändandet till Norge blef bestämdt att ske, sedan försök dock gjorts, huruvida ej Giles land kunde nås på någorlunda isfritt vatten, Ett vigtigt rön ligger Otitvelaktigg deri, att gränsen för navigabelt vatten af E. M:ts ångfartygfunnits obetydligt olika med hvad alla tillgängliga uppgifter om dess sträckning förut gifvit vid handen, med den utvidgning deraf, som under ont delen af September månad har varit en följd af årstidens längre framskridande, äfvensom att de ställen, som med anspråk på trovärdighet finnas antecknade om att den 81:a parallelen kunnat tillförene öfverskridas (af eg d. ä. år 1806 till 81 gr. 30 min. och af Parry 1827 till 81 rr 5 min.) varit eb 6 under samma merijan som den E. M:ts ångfartyg i år nått, 81 gr. 32 min. och 81 gr. 42 min., nemligen. omkring 18:e och 19:e meridianen, eller en sträcka af 20 nautiska mil. De djuplodningar, som verkställts längs iskanten från 20 gr. ostlig till 2 gr. vestlig längd, böra äfvenledes tjena som vigtiga materialier för en fullständig utredning af Polacbassinene beskaffenhet, på samma gång de i afseende å djurlifvet på hafsbottnen lemnat värdefulla resultater. govodilständet ombord har fortfarande varit godt. P. T.. meddelar ur ett enskildt bref från frih. von Otter följande ytterligare belysningar af den nu lyckligt afslutade expeditionen: Sofia ligger nu åter säker i Tromsö hamn, och vi ha lemnat Polarhafvet med dess vid denna årstid många vanskligheter bakom oss, dertill nödda, måhända för det bättre, mera af omständigheterna än af egen vilja. Det återstår nu att visa, att de resultater som vunnits, på något sätt motsvara de förhoppningar, man hyst om expeditionen. Genom så utförliga rapporter, som tiden medgifvit, har jag till K. M:t redogjort för huru jag sökt utföra min andel häri; och jag hoppas hvarje opartisk granskare skall finna, att något mera storartadt resultat ej stått i mensklig makt att vinna. Glädjande är det för mig, att min collega, oaktadt de stora förhoppningar han hyst om ett på förhösten relativt isfritt Polarhaf, är, som jag tror, fullt ense med mig deruti, att Polarfrågans lögning ej kan vinnas på öppet vatten, utan måste ske på isen; och flaggans heder, anser jag vara häfdad — så på ångare hon varit svajande — då vi ändock kommit dit ännu ingen med klara pa; per kan visa sig hafva tagit middagshöjden fri däcket af sitt fartyg, nemligen inom dy, a hundradet hautiska mil från polen. Scoresby, som är den som Hittills kommit längst, uppgifver sjelf, med den auktoritet han egde efter 17-årig erfarenhet, att det åppna bälte, han 1806 der fann, var en märkvärdighet; och då sådana män som Phipps och Franklin måst nöja sig med att komma till 80 gr. 48 min. och 80 gr. 28 min., så bör ko mera kunna fordras, äfven af den som har förlelen af ångare bakom en god-jernbog, än att komma en grad längre. Att den höjd, vi nått, ej kunnat hmnas. utan att på många ställen spränga isflack, som segelfartyg aldrig skulle drömt om att komma igenom, behöfver jag ej nämna; ty sedan vi kommit temligen fram, fanns ej en ränna eller en aning af vattensky nordvart som ej försöktes, och då Sofia kommit till sin hedersplats vid 8lgr. 42 min., vågar jag påstå der ej fanns något kompass-streck, i hvilket en-karl ej skulle med tilljelp af en båtsbake gått minst en mil å isstycken. Vi nådde stället just kl. 8 på morgonen; och jag lät förkunna segern för våra vetenskapsmän genom aflossande af svensk lösen, och högtiden till ära funno de, då de kommo på däck, svenska flaggan svajande från. topparna. Enligt besticket skulle vi rit blott vid 81: gr. 39 min. men en höjd, som jag på stället fick af solen, tillika med dubbelpejling, som följande dag erhölls af Spetsbergen, visade oss; att vi denna gång haft strömmen till vår fördel.j; Vesthgare befanns denna dock åter sätta reguliert 12 å 20 min. på dygÅR sydvestligt, hvilket äfven är en gammal erfarenhet. Hvad navigeringen här uppe beträffar, så har den; så länge ännu den stadgade årstiden fortfor, varit i högsta grad intressant och lifvande; men sedan solen börjar vika, så uppstår en kullstörtning af alla förut beståndande förhållanden. Lufttemperaturen, ständigt 5 å 6 grader lägre bland isen, än vid land, afkyler vattnet till dess fryspunkt, snön faller i massor (rimfrost) på isstyckena, som, sänkta under dess tyngd, frysa tillsamman till stora isfält, under det att den, som t faller i öppet vatten, genast ,öfvergår till issörja ; och hindrar framträngandet; sjön blir af de täta, häftigt enande stormarna satt i kokning och isen drifves omkring, man kan ej döma hvart, I J et. RR tf Jr JR RER fö Bk kr Kd EL vsk or hvilket bäst visas deraf, att vi efter 10 dagars förlopp funno iskanten nära en grad sydligare, än den före den tiden var vid vårt passerande af sam; ma meridianer, äfvensom deraf, att vi nu på hem4 vägen på vestra kusten träffade drif-is 60 tum up, som med plåsterlappen på sidan, under gan2 ska betydlig sjö, var vansklig att genomtränga, r särdeles som en del måste ske under natten. S Hvad nu sjelfva läckan beträffar, så är man när s stan fallen för att betrakta dess erhållande såsom d en Försynens fingervisning, på det ej något värre möjligen skulle komma efter. Hade vi den dagen kommit på isfritt vatten oskadade, så hade vi 8 inväntat bättre väder och vid första tillfälle för-!q sökt igen; men hvad resultatet blifvit, om underg nattens mörker en af dessa stormar kommit, me-qg dan vi varit der inne i isen, är svårt att kunna d förutsäga. Tack vare godt folk och den af en stor auktoritet klandrade öfverbyggnaden, utan D hvilken ingen ösning varit möjlig, då hvarje öf-lö verspolande sjö endast ökat vattendjupet under y däck, kommo vi nu i säkerhet och hafva skutan f så Sjöduglig nära nog som förut. Jag nästan tvep kar att nämna det —-ty det låter otroligt — men det var sjöar, som gingo öfver salningen; och då f vi kommo in, hade den tvårefvade gaffelfocken till t hela sin höjd en half tums isskorpa af det fry-e sande öfverspolande vattnet. f Läckan var ej obetydlig; men tack vare fartyn gets förträffliga konstruktion, kunde man hoppas att allt skulle gå väl, så 80 minuter vi än voro från hamn. Sedan vi nalkats land och derföre ös-1e ningshastigheten något aftagit, roade det doktorn!n att räkna antalet pytsar, som genom hans handl!1) öfverst på däck störtades i qvarten, och då deras q antal uppgick till något. öfver 100, kan man så-lunda beräkna, att förutom hvad maskin och an-! dra pumpar drogo ut, langades det under de 1115 timmar, som det räckte, öfver 4 tusen pytsar vat-t ten från trossbotten ensamt. Något egentligt hopp om: att nu på sistone komma till Giles lånd, särdeles efter mötet med sen på vestsidan, hade vi just icke; men den idna motgången var en sporre att söka visa, det ingenting möjligt skulle lemnas oförsökt, så länge vi egde medel; också vände vi ej förr, än då blott ) få så mycket kol fanhs i boxarna som vi kunde bevöfva på vägen hit, och då vi ankrade återstod leraf 114 kubikfot, Stormen vid Beeren Island var ibland de svåraste jag varit med om, och sjön så väldsam som den alltid är å grundt vatten; men skutan, nedsad. som hon. var utanpå, likasom å däck och .ackling, skötte sig på ett beundransvärdt sätt. !y Ver RANE IK te POSER MA NE a Vote: SPL OA Å KH HH