Aftonbladet – 5 november 1868, sida 2

varn och huro man derunder bör förhålla sig; )m vattnet 1; Om hästarnas värde och strider på sland i fordna tider; Om solljuset och dess föraållande till planeterna: Om bäfvern; Lifvet i öken; Ullstrumpan; Fäderneslandet; Vårregnet; Den enda perlan, — Af Upsala Liäkareförenings förhandlingar har fjerde bandets 1:sta häfte utkommit, innehållande: Aftäckning af Israel Hvassers minaesvård: Anteckningar från min läkareverksamhet O. Glas; Fall af invaginatio coli, meddeladt af P. Hedenius; Om ett ovanligt tarminfarct af Fr. Björnström; Ett fall af epilepsi, belysande bromkalii verkan af Fr. Björnström; Missbildningar af ifmodern, förevisade af P. Hedenius; Ett fall af atresia vaginse, meddeladt af A. J. Amnus; Nya prseparater från patologiska institutionen, förevisade af P. Hedenius; Om local anesthesi af John Björkn; m, m. : — Patriotiska sällskapet. Vidsammankomsten den 30 sistl. Oktober beslöts utdelandet af medaljer med inskrift och sällskapets emblemer it: rättaren P, Rådberg hos kapten Vilh. Falk på Råda i Vermland, för 18 års trogen tjenst; målaregesällen J. Berglund hos fabrikör Granlund i Grenna för 21 års tjenst; vagnmakaregesällen C. Lagerstedt dersammastädes, för 17 års tjenst; drängen A. Jacobsson hos Olaus-Bredriksson i Sebo, Odhs socken i Elfsborgs län, för 24 års tjenst, och pigan Lisa Maja Fredriksson hos kapten A. G. Schultin å Mesta, Folkerna socken i Stora Kopparbergs län, för 15 års tjenst; den mindre medaljen med konungens bröstbild ät rättaren L. Larsson hos fru U. Camitz på Borrud, Fredsbergs socken I Mariestads län, för 32 års tjenst, samt pigan Carolina Elisabeth Bolm hos enkefru C. Rubinsson i Göteborg, hvarjemte pigan Hanna Jönsdotter i Sölvesborg erhöll ett penningunderstöd 200, nr P. T. — Såsom sökande till lediga borgmästaretjensten i Marstrand hafva anmält sig; t. f. borgmästaren K. Dahlström, v. häradshöfdingarne G. R. Palm, A. Brag och J. G. Delin samt re. ementsauditören vid Bohusläns regemente W. Eberstein. — Ystads framska åängqvarn. I Ystads Tidning läses: Som ett ytterligare bevis på den stora verksamhet, hvilken utvecklar sig vid denna storartade och allmännyttiga inrättning kunna vi anföra, att ångfartyget Högbo, kapten Dryzelius, som för för qvarnens behof hitkommit med en betydlig kornlast från Stettin, skall efter skedd lossning intaga 3000 säckar mjöl, bestämda för Norrland. Under någon af de närmaste dagarne hitväntas ännu en ångbåt, nemligen Dalsland, kapten AmiNm för att intaga en last mjöl på Göteborg och Jorge. — För sjömiin. Från London skrifves till Handelstidningen i Göteborg: Man har här nu börjat tillämpa och kommer troligen både här och allestädes att införa en ny uppfinning, enkel men nyttig. Som enhvar vet, riskera de sjömän, hvilka gå till väders., som man säger, för att refva, både lif och lemmar, antingen genom att slängas öfver bord vid slingringar och sättningar, eller genom att falla på däck rån denna höjd. Alldenstund de måste arbeta deruppe, kunna de ej hålla sig fast, utan måste, stående på bugtig lina, som löper några fot under råen, med magen mot densamma, söka hålla sig qvar huru de kunna. En hvar vet tillika att sjömännen begagna öfverallt läderremmar kring lit vet i stället för hängslen. Uppfinningen består nu deri, att liksom på ena sidan i detta bälte en knif i glida hänger, så anbringar man på den motsatta sidan ett slags hake eller krok (sjelfspärrande), som fasthålles medelst en svifvel för att ej komma i olag. Då mannen går till väders och kommit ut å råen på sin plats, vrides bältet kring, så att haken kommer på midten af lifvet, hvarefter den fästes i första fasta lina. Skulle mannen nu mista fotfästet, så qvarhålles han genom haken, tills han kan hinna få handoch fotfäste igen. Iden är så enkel och billig, att en hvar lätt förstår min beskrifning, och skall man troligen i Sverge omfatta saken med samma uppmärksamhet som auktoriteterna här gjort. Många menniskolif spillas nemligen vid refvandet af segel. — En bedragerska. I Nerikes Allehanda läses: Måndagen den 26 Okt. anlände till Töreboda en qvinsperson, som uppgaf sig heta Kristina Carolina Berg, dotter af en korporal Berg och bosatt i Sköfde. Någorlunda hyggligt klädd samt ödmjuk och gudsnådig 1 sitt sätt, lyckades hon snart att för sitt fattiga värdfolk, arbetskarlen Johan Pettersson Kanon och dennes hustru, göra troligt, det hon var en from kristen. Sedan bekantskapen var gjord, begärde hon att få deras lilla sjuåriga dotter, Emma Sofia, till fosterbarn, lofvande att på det ömmaste uppfostra henne utan annan vedergällning derför, än den, som den gode Guden kunde skänka henne. De fattiga föräldrärne, djupt rörda öfvert så mycket ädelmod, lemnade med tacksamhet bifall till qvinnans vänliga framställning. Lilla Emma skulle således lemna det fattiga föräldrahemmet och sluta sig till en varelse, som hon förr aldrig sett, och hvilken skulle ikläda sig en moders ansvar. Onsdagsförmiddagen den 28 Oktober, då resan skulle anträdas till Sköfde, påklädde modren den Jilla flickan hennes bästa kläder, men som qvinnan fann dem alltför simpla, så gjorde modren den uppoffringen att öka sin lilla dotters utstyrsel med en grå dubbelschal och en svart silkesduk, hvilka persedlar äfvenledes påkläddes flickan. Så utstyrd och efter erhållen välsignelse af sina fattiga föräldrar, meåföljde flickan sin nya fostermoder på det blandade tåg, som samma dag skulle afgå til Sköfde. Men när tåget anlände till Moholm, gick qvinnan af, tagande flickan med sig, hvarefter hon styrde kosan nedåt Hjelstad. Under vägen behandlade hon flickan illa, nöp och slog henne samt tvingade henne att kalla sig faster. Så kommo de till ett torp under Sörgården Va, der Hon ingick och bad, att flickan skulle få vara qvar, medan hon gick och uträttade några små ärenden i grannskapet; hon skulle snart återkomma. Då hon gick medtog hon schalen, silkesduken och andra småsaker. (Hon uppgat, att hön utlöst barnet från stora barnhuset i Stockholm.) Efter att sålunda ha plundrat barnet, begaf hon sig i väg, men kom aldrig tillbaka. Då qvinnan var borta tog det arma barnet mod till sig och omtalade under tårar hvad som händt. Pigan Kristina Andersdotter tog då hand om barnet och förde det till sina föräldrar, dit det återkom den 31 Oktober. Fadren har nu begifvit sij åstad för att söka påträffa bedragerskan och återfå det stulna. VIRA SR De skänska folkhögskolornas öppnande. Ur ett enskildt bref till Aftonbladets utgifvare). Jag vet, att det skall fröjda dig mer än någon att höra derom och derföre vill jagi all korthet meddela dig, att de begge skånska pv La 8 La