N. W. Almlöfs konstnärsjubileum firades på ett särdeles högtidligt sätt i går, femtionde årsdagen af hans inträde vid kongl: teatern. Artisterna vid kongl. teaterns dramatiska scen uppvaktade honom på morgonen och öfverlemnade till Honom följande adress: Medlemmar af den teater, hvars stolthet, prydnad och föresyn Du nu under ett halft århundrade varit, vilja på denna Din jubeldag härmed till Dig frambära deras varmaste, hjertligaste välönskningar. En konstnärsbana, oafbruten under fem decennier, helgad af den renaste kärlek till den sånggudinna, hvilkens ynnest Du i så rikt mått fått njuta, beströdd med lager, prydd med undra bilder, åt hvilka Du gifvit lif, — en konstnärsbana, sådan som Din, står ännu ensam i den svenska teaterns annaler. När härtill kommit, att menniskan och medborgaren våndrat samma upphöjda Vg som konstnären; att vännen och kamraten med trofäst hjerta och ädelt sinne varit oföränderligt densamme, så sluta vi oss nu tillsammans för att med vördnad helsa Dig på Din hedersdag, för att nu, då Du firar Ditt guldbröllop med den dramatiska konsten, tacka Dig för det förflutna och tillönska Dig ännu många glada och lyckliga år ibland 088.s Å ; . Uppkallad Fen förmiddagen till konungen mottog hr Almlöf af honom guldmedaljen litteris et artibus med vidhängande guldkedja :att bäras omkring halsen, Enkedrottningen skickade den ädle könstveteraren sin guldmedalj med inskriften Tessera memorizo. Vid gårdagens representation å dramatiska teatern, sågs salongen fylld af en högtidsklädd publik. Åfven den kungliga familjen var tillstädes. När N. W. Almlöf uti komedien Ungt folk inträdde på scenen, utbröt ett ändlöst jubel med ett regn af laerkransar och blomsterbuketter, och det dröjde länge, innan bifallsstormen lade sig och den djupt rörde konstnären fick sätta sig in i sin roll uti stycket. Efter andra aktens slut inropades han tvenne gånger och efter pjesens slut tre. gånger, då han ånyo fick en rik skörd af blomsterbuketter och lagerkransar, Efter: representationens slut samlade sig k, teaterns artister jemte ett antal litteratörer, artister och konstnärer, tillsammans omkring trehundra personer, å Stora teaterns scen, för att der genom en enkel fest bringa dagens hjelte sin hyllning. Hela lokalen var festligt upplyst. I fonden af scenen sågos rika trofedekorationer, der man å anbragta bandeauer läste namnen å de förnämsta roller, som N. W. Almlöf utfört. Hedersgästens skål föreslogs af excellensen grefve Mandersirörå, som omnämnde att han var en af de få nu lefvande och kanske den ende närvarande, som sett Almlöf första gången beträda scenen. — Det eleganta föredrag, hvari tala