Aftonbladet – 2 november 1868, sida 3

velse, med anmälan tillika, att ja mig böra inskränka mitt yttrande till de äm. (nen allenast, i hvilka ofvanbemälde myndig. heter, k. styrelsen och stadsfullmäktige, ut talat stridiga meningar. och hvilka ega så dan vigt, att bedömandet af hufvudfrågar Jeller hvilkendera af föreliggande byggnads ne bör komma till utförande synts mig lermed ega omedelbart sammanhang. I fråga om banans framdragande öfver Köttorget, anhäller jag att i minnet få äterkalla, att den ursprungliga byggnadsplanen, i hvilken för banan på detta ställe föresla. gits en jordfyllning med stödjemur, upptagit ett helt annat läge för banan, än som mumera blifvit för densamma utstakadt. Enligt nyssnämnda plan skulle bänan nemligen komma att framgå genom en .hvälfd öppning tvärt igenom det s. k: Lindska huset och då ofvanberörda bygbnadssätt medjörddank. och stödjemurar ansågs billigare att utföra, än någon annan ändamålsenlig. anordning för banan; så kunde mot användandet deraf icke uppstå någon betänklighet, enär banken här skulle kommit. att ligga på fast mark och icke kunde förorsaka någon vanprydnad i angifna läget för banan, som från stadssidan skulle blifvit skyld af husraden, genom och utefter hvilken den skulle framgått, samt gatutrafiken aldrig kuude komma att kräfva vidsträcktare eller annan förbindelse emellan platserna på ömse sidor om banken, än genom de härför i densamma anordnade trenne öppningar, nemligen vid avenyerna från Kornhamn, Skultens gata och Mankbron, erbjudits, : Sedan banan, enligt den nya planen för dess riktning på detta ställe, skall komma att framgå i en utåt böjd båge helt nära sjöstranden vid yttre kanten af det s. k. Köttorget, hatva -ock, enligt min åsigt, de skäl, som från början berättigat användandet af det uppgifna byggnadssättet, tu förfallit. Sålunda blifver kostnaden för uppföraudet af stödjemurarne betydligt ökade genom den för dem i banans förändrade läge å utfylld mark vid sjöstranden nödvändiga, dyrbarare pålning;, hvarjemte genom banans öppna läge. både från stads-. och sjösidan önskvärdheten at ett för utseendet prydligt Vyggnadssätt, i stället för en jordbank med stödjemtrar, nära nog närmar sig en tvingande nödvändighet; och -enahånda tär för1 hållandet beträffande behofvet att bereda en fri förbindelse öfverallt under banan mellan paras på ömse sidor. Likasom, då det kan tagas för gifvet, att den nuvarande sintala delen af torget, som kommer att ligga utanför banan i framtiden stall blifva betydligt utvidgad, det ock är visst, att er jordbanks binderlighet för torgrörelsen: skulle. blifva alltmera kännbar och dess vanprydliga utseende alltmerå framträda 1 samma mån berörda. utrymme utvidgades, Af dessa anledningar, äfven om skillnaden för tppförande äl en viadukt och: anläggning af en jordbank med stödjemurar å förevarande plats skulle kunna till förmån för detta senare byggnadssätt beräknas till det af k. styrelsen angifna belopp, kan jag likväl icke förorda att samma byggnadssätt namera må kunna användas, I det af stadsfullmäktige förordade, af arbetschefen för sammanbindningsbanan uppgjorda förslag till viadukt å Kött-torget framställes. grundläggningen . för viäduktens elare sålunda, att denna för hvarje peare består af fyra enkla, i jorden under lägsta vattenytan nedslagna, träpålar samt ofvanpå desse till höjd ined jordytan stöd af gjutjern, som sinsemellan sammanbindas med smidda jernstänger, Här kan icke förnekas, att en dylik grundläggning blifver jemförelsevis billig samt derjemte är både smidig och lätt; men den, saknar, efter min öfvertygelse, erforderlig soliditet på en sådan plats, som den förevarande. Jag anser nemligen, att den jordmassa, hvari ofvannämnda af trä och gjutjon sammansatta höpa pelare blifva inbäddade, af flera orsaker Kan komma att rubbas ur sitt läge och att sagde pelare, skola följa jordmassans rörelse till men för viadaktens bestånd. Bland de orsaker, från hvilka en dylik verkan med största sannolikhet kuona förväntas, räknar jag företrädesvis: upplag af en myckenhet tängå Varor på endera eller rise sidor om banan; den starka vibrationen i.marken: som uppstår då bantågen passera öfver banan; den kraft, söm härvid, då banan bildar en båge af 1000 fots radie, sträfvar att. drifva banans. sidostöd mot bågens yttre linie; och slutligen en hös Hela denna jordmassä med fast stöd inåt landsidan. och ett djupt närliggande vatten (Mälaren) åt det motsatta hållet inneboende benägenhet att skjuta ut åt sistnämnda håll, der det svagare motståndet möter. Och förekommer vidare i detta afseende, att kälen i jorden, då den-går ned till-2 å 4: fots djup, äfvenledes skåll på detta ställe I väsenthi mån bidraga att rubba jordmassäns öfra de och i förening härmed: de deruti inbäddade och fastfrusna smidda jernstänger och gjutna stöd. Vidare finner jag mer än antagligt, att ofvannämnda under jorden för gjutjernsstödens, förbindning . anbragta jernstänger blifva utsatta för hastig afrostning genom de för jernets bestånd skadliga ämnen, såsom . salpeter, garfämnen och dylika partiklar, hvilka redan förekomma i dennå under dej senare årtiondena utfylda dara och derjemte I. dagligen dit från ytan nedfi föras Den af kongl. :styrelsen för en viadukt å Kött-torget föreslagna grundläggning, med ett tillräckligt antal till lägsta vattenytan nedslagne pålar på tvären mot banans riktning och med smala murar i höjd med torgets lan ötvanpå en å pålarne för hvarje af viauktens pelarrader anbragt platform, lemnar deremot full: trygghet för viaduktens bestånd, hvad runden beträffar; dock skulle: jag för min del, såsom ytterligare säkerhet,) vilja föreslå att några så kallade. sträfpälar. blefve nedslagna i snedriktning, för att dymedelst motväga den rubbning i läget, som, enligt hvad ofvan blifvit anmärkt, påverkas genom jordmassans benägenhet att skjuta utåt. Att en viadukt, som ofvån jordytan konstrueras med fristående pelare, såsom stadsfullmäktige åsyftat, på detta ställe blifver både vacker och ändamålsenlig, kan jag ej undgå finna; men ehuru viaduktens pelare på toppen kunna tå en god Aörbindning genom . jernbalkar och korssträfvör, som der bilda anans öfyverbyggnad, bjuder likväl försi tigheten att med smidda kors eller diagonalstag sinsemellan samanfästa . åtminstone de båda yttre pelarne i hvarje rad, då det sedan må vara öfverlemnadt åt framtiden och derunder vunnen erfarenbet att bestämma huruvida dylika jernförbindningar äfvenledes böra insättas mellan de mellersta pelarne. — Att sett tak.af 13 tums tjock iernplåt an