Om svenska akademiens SOTg. VAR (Genmäle på Post: och Inrikes Tidningar, ; Genmäle,) Kg r Uti Postoch Inrikes Tidningar för dot 19 innevarande månad var, i sammanhang med nekrologen öfver frih. v. Beskow, följande underrättelse synlig: Svenska akademien har vid sammantyide denna dag beslutit anlägga åtta dagars sorgefter sin djupt saknade ledamot och sekreterare, i likhet med hvad gom egde rum vid Kjellgrens, keopolds och Tegners frånfälle. . Följande dag lästes i Aftonbladet: Med anledning häraf tillåta vi oss göra nå: anmärkningar och rättelser. Vid Kelsrens död (1795) anlades af. akademien ingen sorg, emedan hon då, som bekant, var upplöst eller, med andra ord, icke fanns till. Den förste ledamot, efter hvilken svenska akademien anlagt sorg, var Nils v. Rosenstein (1824); den andre: Leopold (1829); den tredje: Walliz (1839): den fjerde: Tegner (1846); den femte: Franzgen (1847), och vid alla dessa tillfällen bar hon sorgdrägt under en månad, icke under åtta dagar, såsom af Posttidningen uppgifvits och såsom akademien nu beslutit att göra efter den vördnadsvärde man, hvilken otvifvelaktigt för akademien varit långt mera än någon af dem, hvilka hon hedrat med en månads fö drägt. Att akademien icke anlade sorg efter Kellgren, och att v. Rosenstein och efter honom Leos pold voro de förste, hvilka akademien hedrade med sorgs anläggande, ses såväl af v. Beskows lefnadsteckning öfver Wallin, som. ock af det tal, hvarmed han öppnade svenska akademiens högtidssammankomst. 1539. Härtill genmälde P.o. I;T, den 22 dennes följande: j : I anledning af meddelandet i denna tidning, att svenska akademien anlagt åtta dagen sorg efter si. nyligen aflidne och djupt saknade sekreterare, fikhet med hvad som egt tum vid Kellgrens, Leopolds och Tegners fråvfälle, har en person erhållit rum i Aftonbladet för hvad han kallar rågra atmärkningar) och rättelser, Låtom oss se