endast vid trenne föregående tillfällen anlagt org efter någon afliden ledamot, nemligen efter Kellgren, Leopold och Nils v. Rosenstein. Vidare läses i v. Beskows minnesord öfver Walin vid svenska akademiens högtidssammankomst (839: Den sorgliga hyllning, som förut varit sgnad Kellgren, Leopold och Nils v. Rosenstein, har hemburits honom. Akademien klädde sig I Org. Detta var detta. Det opålitliga beriktigandet ittrar vidare: Den förste ledamot, efter hvilken svenska aka;demien anlagt Sorg, var Nils v. Rosenstein (1824), .den andre: Leopold (1829), den tredje: Wallin v(1839), den fjerde: Tegner (1846), den femte: Franzen (BAT , och vid alla dessa tillfällen bar hon sorgdrägt under en månad, icke under åtta dagar, såsom af Posttidningen uppgifvits och såsom akademien nu beslutit göra 0. 8. V. Vi hade talat om anläggandet af sorg efter Kellgren, Leopold och Tegner. Naturligtvis kan redaktionen af denna tidning icke ega tillgång till svenska akademiens arkiv, utan måste hålla sig till andra, förhandenvarande källor. I n:r 49 af den litterära tidningen Heimdall för 1829 finna vi följande meddelande i en nekrolog öfver Leopold: Svenska akademien har beslutit anlägga åtta dagare sort efter denne förtjente medlem, likasom en fordom gjort i anledning af Ke ens död. Af hvad rättaren i Aftonbladet haft att andraga, är således allt det hufvudsakligaste faktiskt och bevisligen oriktigt. Endast den uppgiften, att akademiens sorgtid i anledning af Tegnörs frånfälle varit utsträckt till en månad, kan, om man så-vill, beriktiga vårt meddelande; ty denna uppgift finna vi bekräftad af Postoch Inrikes Tidningar, n:r 261 för år 1846. Anmärkarens påminnelse åt svenska akademien kommer icke oss vid och må få stå på hans egen merit-förteckning. Tänka sig kan man likväl, att akademien äfven i sin djupa och rättmätiga sorg möjligen icke kunnat undgå göra något afseende å det försynta och äkta manliga tänkesättet hos en nu förevigade, hvilken till den grad skyggade för all ostentation, att han i förordhandet om sin jordafärd uttryckligen undanbedt sig all solennitet och hvarje annan form af ceremoni, än den vår kyrkas ritus föreskrifvit och helgat.v , Den mopålitlige beriktigaren anhåller nu att i sin ordning få afgifva sitt genmäle, hvilket skall blifva hans sista i denna sak. Villigt medgifver han att en oriktig uppift egt rum då han säger, att det såväl i i v. Beskows Lefnadsteckning öfver Wallin, som ock af hans högtidstal i svenska akademien 1839, synes att akademien ej anlagt sorg öfver Kellgren; men detta härrör endast af en miss-skrifning. Orden skulle hafva lydt sålunda: Att akademien icke anlade sorg etter Kellgren, och att hon anlade en månads sorg efter v. Rosenstein och Leopold, ses af v. Beskows: Berättelse, afgifven vid svenska akademiens femtionde årsfest den ö:te April 1836,, införd i 16:de delen af akademiens handlingar ifrån år 1796 — och alt hon anlade sorg jemväl efter Wallin, ses såväl af v. Beskows lefnadsteckning öfver honom som ock af hans högtidstal i svenska akademien 1839. Uti den förstnämnda af dessa skrifter (märk noga: af akademiens egen sekreterare och utr hennes egna handlingar!) läser man uti noten å sid. 144: Alltsedan denna tid (Gustaf III:s död) har akademien iakkttagit en plägsed, att vid hvarje stor förlust som träffat benne gemensamt med vitterheten, anlägga enskild sorg. Vid v. Rosensteins död, äfvensom vid Leopolds, bar akademien sorg under en månad. Vid Kellgrens frånfälle var akademien upplöst. Huro nu härmed förlika uppgiften i talet på högtidsdagen 1839 och i efnadsteckningen öfver Wallin, der det säges att akademien anlagt sorg efter Kellgren? Jo, med författarens egna ord till rättaren, vid en derom gjord framställning. Det är sannt, sade han, att akademien ej anlade sor efter Kellgren, eftersom hon ej fanns till vid hans död 1795, men jag har genom denna uppgift å begge ställena velat antyda aka-. demiens stora veneration för Kellgren, och om akademien ej vid hans död varit upphäfd, hade honsäkerli en anlagt sorg efter). honom. Af ofvan anförda Berättelse vid akademiens halfsekularfest är intygadt, att sorgen efter v. Rosenstein och Leopold bars under en månad, och af Postoch Inrikes Tidningar n:r 261 för år 1846 finner man att svenska akademien vid mottagandet af underrättel-1 sen om Tegnörs frånfälle anlagt en månads sorg. Att sorgtiden efter Franzen var lika lång, torde akademiens, tvenne sedan den tiden qvarlefvande ledamöter erinra sig; prättaren vet dock bestämdt att så var. Det återstår således endast att undersöka, huru länge akademien bar sorg efter Wallin. Af akademiens handlingar, 20:de delen ifrån år 1796, sid. 5, äfvensom af v. Beskows lefnädsteckning öfver Wallin, finner man att akademien vid Wallins frånfälle klädde sig i sorg och vid hans graf sökte ett rum närmast hans blodsförvandter. Häraf upplyses man dock icke om huru länge sorgen varade, men man kan af kända fakta sluta något så när dertill. Wallin dog den 30 Juni 1839 och begrofs den 19 derpå följande Juli. Af Stockholms tidningar för den 20 Juli finner man uti berättelserna om Wallins begrafning, att uti sjette sorgledet efter Wallins anförvandter gick, såsom representant för svenska akademien, dess ledamot och sekreterare, dåvarande hofmarskalken v. Beskow, Akademien bar således sorg efter Wallin åtminstone 19 dagar efter dödsfallet. Att den räckte en månad, känner dock rättaren fullväl. Af hvad nu blitvit anfördt, tror den otillförlitlige rättaren sig hafva bevisat att hans uppgitter varit tillförlitliga, ehuru han råkat, såsom redan nämdt-är, att miss-skrifva sig vid anförande af källan för u pgiften om Kellgren. Såväl den först anförda som ock den senare, den rätta, hafva dock samma -—Mm M Fra MN 2 rA BA a -— KRK nrsprung. N Ått I detta eller något annat fall vilja föresxrifva akademien hvad hon bör göra eller ick2 göra, har aldrig kunnat falla yrättaren 10, och en sådan afsigt med anmärkningeu ,kan icke heller af den opartiske utletas ur feasamma; men väl varsnas der en skymt at en icke ringa vördnad och tacksamhet Aför dem ädle senast bortgångne akademitledamoten; och skulle äfven dessa känslor al en eller annan anses sasom föråldrade lyteri, icke passande för vår tid, bekänner dock rättaren att han med stolthet ser dem på sin meritförteckning. Diet aja Bättegängsoch Polissaker: Btorartad stöld i förening med förfalskningsbrott. Lördagen den 3 dennes lemnade grosshandlaren Edvard Josephsson till sin bokhållare C, A. IH. Kresg trenne hos skandinaviska kreditaktiebolaget köpta vexlar å resp. 300 pund st., 200 Pp. st. och 53 B:co att pr posto afsändas till LonÅN I Fara dagar derefter anhöll