Aftonbladet – 27 oktober 1868, sida 3

dade. HOLLAND. Till andra kammaren inlemnades den 19 dennes ett lagförslag om afskaffande af tidningsstämpeln. Detta af alla liberala partier länge önskade och förordade lagförslag lyder sålunda: Vi Wilhelm III o. 8. v. Då vi tagit i öfvervävande, att det är nödvändigt att afskaffa stämpelafgift på tryckta saker och på annonser i tidninarne, ha vi efter statsrådets hörande och med semensam öfverläggning med generalstaterna funnit. godt :o. s. v. Art. 1. Stämpelafgiften på tryckta saker och på annonser i tidningarne afskaffas från len sista dagen i April månad 1869. Artikeln 2: Art. 19.i lagen af den 3 Okt. 1843 förblir i gällande. kraft rörande annonser i tidningar, som tryckas eller utgifvas före den 1 Maj 1869. I finansministern von Bosses bifogade motiverande utlåtande yttras: Att pressens och äfven folkrepresentationens allmänna yrkande på stämpelafgiftens afskaffande eller nedsättning för dagblad och tidskrifter är befogadt, kan icke nekas. Frågan gäller således endast antingen afskaffande helt och hållet eller nedsättning är att rekommendera. Nedsättning finner ministern icke lämplig, emedan efter en dylik förminskning skattens belopp skulle bli obetydligt. Afskaffandet förordar han, emedan stämpelafgiften på annonser förnämligast drabbar minuthandeln och handtverksindustrien och skatten i allmänhet atöfvar ett menligt inflytande på dagbladspressen. Men han maste vid statstinansernas nuvarande tillstånd vara betänkt på en ersättning för den derigenom inflytande inkomsten, och dertill föreslår ministern att belasta minutbandeln med spritdrycker och med tobak (efter Belgiens mönster) med en särskild försäljvingsskatt utöfyer den vanliga yrkesskatten. Man kunde icke uppdrifva lessa afgifter så högt, att de betäckte hela minskningen, men inkomsten af skatten på minuthandeln med starka drycker kunde årigen uppgå till 450,000 fl. och på tobakshandeln till 50,000 f1.; den derefter uppkommande bristen af 210,000 fl. föreslår ministern att fylla genom en införseltull på tö af 15 fl. pr 100 marker, hvilket skulle inbringa 230,000 fl. Ministern menar, att beskattninoen å källare, värdshus m. m. skulle till en del motvägas genom borttagandet af stämpelskatten på annonser och att skatten på t6 väsentligen drabbade de mera förmögna klasserna. Tillsammans med lagförslaget rörande stämpelskatten ha derföre också förslagen om ofvannämnda skatteförhöjningar inlemnats: Staats-Courant meddelar, att en öfverenskommelse den 17: dennes ingåtts af staterna vid Rhens stränder om ändring af sjöfärtsakten af den 31 Mars 1831. Handelsblatt tillägger till denna underrättelse, att det vid detta tillfälle uttryckligen förklarats af Preussen, att man aldrig tänkt på att blanda sig: i Nederländernas inre avgelägenheter eller. företaga något mot deras tjeltständighet. SPANIEN. Sedan de ledande männen i Spanien under ett par veckors tid vid hvarje sig yppande, tillfälle med förkärlek och öfvertygelse uttalat sig för den konstitutionella monarkien, synes konung Ferdinands af Portagal kandidatur dagligen vinva terräng. I en ledande: artikel i Times för den 17 dennes heter det: Så som sakerna nu stå synes konung Ferdinand vara den man, ; på. hvilken den pro-. visoriska regeringen framför. alla andra fästat. sitt öga. Icke längt före Prims upprorsför-sök i Januari 1866, medan drottning Isabella intrigerade i La Granja mot ODonnels ministör, reste konung Ferdinand igenom de spanska provinserna, der han genom ryktet om den vishet; redlighet och moderation ban hade lagt för dagen såsom regent, på kort tid förvärfvade sig en ovanlig popularitet. Redan den tiden riktade många spanska patrioter sin blick på konung Ferdinand, men denne tillbakavisade deras tillmöteskommande med den allrastörsta bestämdhet och förklarade, att intet hänsyn på jorden skulle kunna beveka honom att ötvertaga en kronas och en spiras bördor.. Dessutom reste han vid det tillfället med ett fruntimmer, för. hvilket han hyste den största kärlek, men som icke var hans gemål, en omständighet, hvilken bragte äfven hans ifrigaste anhängare att tvifla om han skulle finna bifall hos den spanska nationen, hvilken så bittert beklagade sig öfver drottning Isabellas lösaktiga lefnadssätt, Det oaktadt nämnes nu konung Ferdinand i första rummet, och det synes blott tvifvelaktigt om tronföljden senare skall öfvergå på hans son, dom Luis (konung af Portugal), eller denves yngte broder Till Kölnisehe Zeitung skrifves den 20 dennes från Paris i detta ämne: Hvad man än berättar om portugisiska hofvets tillbakahållenhet, så är det visst att titulärkonung Ferdinand alldeles icke är så obenägen att mottaga spanska kronan som man påstår. Af en korrespondens från Lissadon framgår tvärtom, att iden omen iberisk union dagligen vinner flera anhängare. Alla medlemmar af den provisoriska regeringen i Madrid, med undantag af marinministern Topete, äro stämda för den iberiska unionen, :och derjemte försäkras. det att äfven det franska hofvet skänker denna kombination sitt bifall och samtycke. Kejsar Napoleon skall ha blifvit ense med lord Stanley om en gemensam hållniog gentemot Spanien, och den nya regeringens erkännande skallutan tvifvel följa å svart den utvämnt sina sändebud vid de främmande hofven. Med den vändning sakerna i Spanien sålunda synas vilja taga är franska tidnitgen Liberte ganska missnöjd. — Dess. redaktör Girardin har den 18 dennes offentliggjort ett öppet bref till Primo republikens nödvändighet. Härpå svarar Prim i samma tidning för den 22 dennes: För att grunda en monarki fordras det en konung eller en drottving, säger ni; för att grunda republik fordras det republikaner, svarar jag. Om än detta parti i Spanien representeras af en fraktion, så är det, ehuru aktningsvärdt, dock efter mitt förmenande icke. talrikt nog för att öfvertaga statens ledning. Under våra nuvarande förhållanden är det ingenting som hindrar det att utbreda sina ideer, och. om det lyckas öfvertyga nationen om förträffligheten af sina läror, skall denna nog gö dess sträfvanden till mötes. Men intilldess detta sker har denna fraktion såväl som jag ingenting annat att göra än att böja sig föl nationalviljan, och jag ser med tillfredsställelse att vi uppfatta den på samma sätt, : det, att demokratiens mest framstående medlemmar med en sjelfförnekelse,, som gör den mn dance ti dar vara aANcträngningar hvilka