Aftonbladet – 27 oktober 1868, sida 3

Article Image
NU. — La RBCVUD UT IRA DUIISRINT, AVVIBYV en frangais arait ordinairement tous les mardis Pour les abonnements au journal P Aftonblad le mieux est dexpödier les demandes au bureau de poste Sugdois dHambourg. ondsssstsniennas ER Magistraten i Wisby. Af K. M:t har nyligen på civildepartementets föredragning afgjorts följande mål, som är af ganska märklig beskaffenhet: I slutet af år 1866 ingaf landskamreraren Gardell till länsstyrelsen iWisby ett embetsmemorial, deruti han anförde hurusom staden Wisbys kommunaluppbördsväsen vore i ett synnerligen oordentligt skick och magistraten derstädes för bristande redovisning till ett ganska högt! belopp under åtal. För betäckande af ifrågavarande brist i redovisningsväg hade magistratens ledamöters egendom redan blifvit med qvarstad belagd, och landskamreraren hade redan tillförene nödsakats hos länsstyrelsen anmäla magistraten för bristande redovisning af allmänna medel. Derjemte hade magistraten i handräckningsväg ådagalagt stor vårdslöshet, så att vid flera tillfällen äfven dylika medel icke annorlunda än utmätningsvis genom särskildt förordnad exekutor kunnat hos magistraten utfås. På grund häraf och med åberopande af åtskilliga k. bref och författningar, i hvilka visserligen städernas magistrater icke särskildt omnämdes, men som dock, enligt ländskamrerarens åsigt, voro på dem fullt tillämpliga, anhöll landskamreraren, att: K. M:ts bfhde, till: undvikande af oreda äfven i stadens kronouppbördsväsende, måtte förordna annan person att, i magistratens ställe, förrätta blifvande uppbörd. I anseende till de af landskamreraren anförda omständigheter, och då ifrågavarande kronouppbörd icke kunde med nödig säkerhet anförtros magistraten, så länge ej redovisning för kommunalutskylderna skett, och magistratens ledamöters egendom af sådan snjadning sore med qvarstad belagd, förordnade K. M:ts bfbde (utan magistratens hörande), gerom beslut den 2 Jan. 1867, att, derest vid tiden för 1866 års kronoutskylders uppbärande magistraten icke ordentligen och fullständigt fullgjort sina skyldigheter i afseende på ännu på magistratens åtgärd beroende kommunalutskylders indrifning och redovisning, så att den å dess ledamöters egendom derför lagda qvarstad blitvit undanröjd, tulluppsyningsmannen Hesselqvist skulle, sedan magistraten låtit upprätta behörig uppbördsbok öfver 1866 års kronoutskylder, desamma vid blifvande upppördsstämma under statskassörens kontroll uppbära och redovisa, hvarjemte magistratens ledamöter förpligtades att gälda kostnaden för Hesselqvists åtgärder med uppbörden. Häröfver anförde magistraten, enligt erhållna besvärshänvisningar, besvär först hos kammarrätten och sedan hos statskontoret, hvilka båda embetsverk dock förklarade sig icke ega att med målet taga befattning. Magistraten vände sig då med sin klagan till K. M:t och yrkade dels ö verklagade utslagets upphäfvande, dels återbekommande af de för uppbördens verkställande utgifna 400 rår; Såsom skäl härför anförde magistraten hufvudsakligen: att de af landskamreraren åberopade stadganden (k. brefvet den 16 Dec. 1734, kammarkollegii cirkulär den 18 April 1785 och 2 mom. T af 1739 års uppbördsreg emente) voro tillämpliga endast på kronofogdar, icke på magistrater, att, enligt landskamrerarens eget medgifvande, magistraten icke låtit komma sig till-last någon försummelse i afseende på kronouppbördsverket; att magistraten icke borde. på förhand umgälla hvad som möjligen framdeles kunde komrma den till last; att magistratens tjensteförseelser blifvit af landskamreraren målade i alltför mörka färger; att magistraten blifvit af K. M:ts bfhde ohördan dömd; samt att ingen borde kunna dömas till ersättningsoch -ansvarspåföljd utan. att hafva begått en öfverträdelse. I afgifven und. förklaring åberopade landskamreraren flera kammorkollegii cirkulär, enligt hvilka hvad som för kronofogde blifvit i afseende på uppbörd och redovisning stadgadt gällde äfven för magistrat. Hvad den öfverklagade. åtgärden aninge, så vore den en följd af magistratens. eget föregående handlingssätt, hvilket utvisade en hög grad af försumlighet och gifvit anledning befara sådan äfven i afseende på kronouppbörden. Såsom orsaker till den hos länsstyrelsen gjorda anmälan uppgaf landskamreraren, förutom kommunaluppbördens vårdslösade skick, att flera klagomål om bristande redovisning i exekutiv väg af enskilde allt emellanåt anmäldes, så att konungens bfhde såväl dömt magistraten till ersättningsskyldighet, som vid olika tillfällen förordnat annan exekutor hvarförutan magistraten för försumlighet i sådana ärenden måst inkallas i kansliförhör; att magistratens ledamöter, som äro desamma hvilka sitta i-rådhusrätten, i senare egenskäpen och under åren 1847—1866 26 särskilda gånger blifvit för olika förseelser af k. Svea hofrätt fällda och ådömda viten och böter till 2275 rdr 32 öre; att magistraten under samma tid, för jemväl flera underlåtanden, vid 7 tillfällen af konungens bfhde ådömts viten å tillsammans 875 rdr rmt; att konungens bfhde, till följd af magistratens bristande redovisning förut och oafsedt verkställigheten af konungens bfhdes utslag angående redovisning af kommunalutskylder. för hvilka till ganska högt belopp, eller 17,068 rdr 69 öre, magistratens egendom var med qvarstad belagd, den 26 Maj 1864, den 18 Juli 1865 i två olika mål och den 16 Juni 1866, måst genom särskild exekutor handräckningsvis hos magistratnn låta utmäta allmänna utskylder och böter; att landskontoret den 15 April 1865 måst anmäla magistraten för uraktlåten leverering af bränvinsafgifter; att, efter hvad stadskassören anmält, ban icke kunnat till summariska redovisningen 1865 af magistraten erhålla felande 856 rdr 50 öre uppbördsmedel, hvilka dock efter kl. 12 den 30 April inbetalts; att konungens bfhde ensamt under ofvannämnde tid till magistraten afgifvit ej mindre än 105 särskildta skriftliga påminnelser för, olika uraktlåtanden, samt slutligen att de snart sagdt dagliga göromålen lemnat och fortfarande gifva erfarenhet om huru svårt — (att ej tala om det obehagliga) det är att utan viten och förelägganden förmå magistraten att fullgöra sina åligganden. i K. M:ts bfhde fästade i sitt und. utlåtande uppmärksamhet derpå, att, då magistraten lagligen varit förhindrad att utöfva en del af .sin embetsverksamhet, länsstyrelsen ovilkoriigen måst för-. ordna någon annan att i magistratens ställe fullöra ifrågavarande åliggande. Skälen för åtgärden voro konstaterade och kunde icke genom någon förklaring rubbas, äfven om tiden medgifvit att höra magistraten. Att ersättningen för uppbördens verkställande genom annan person borde gäldas af magistratens ledamöter vore helt naturgt, enär de Defrtudes från arbetet och ansvaret. Föröfrigt hade det öfverklagade beslutet icke afsett att ådöma något ansvar. Detta mål har nu, den 2 innevarande månad, blifvit afgjordt af K. M:t, som funnit skäl icke vara anfördt ledande till ändring i K. M:ts befallningshafvandes öfverklagade beslut. N UTRIKES, ENGLAND. Tidningen Standard berättar att grefven och. grefvinnan Girgenti ha ankommit till Brighton, och att ätven drottning Isabella i

27 oktober 1868, sida 3

Thumbnail