Aftonbladet – 22 oktober 1868, sida 2

gör, att de framställa sig nästan som em ta är, att de skola verkställas i kraft af segaste reformbillen. England befinner sig tt I tingefär samma ställning som den, hvari det befann sig dagen efter 1832 års valreform, blott med den skilnaden att det för 36 år sedan vår den borgerliga och industriella klassen som såg alla skrankor falla för sig och som inträdde i det offentliga lifvet genörn sina insigters och sina rikedomars oemotståndliga rätt. Denna gång är det folkelementet, som passerar genom breschen, det är arbetsklasserna som på vissa vilkor och i viss mån erhålla valrättgenom arbetets, intelligensens och sedlighetens allmakt: -Karakteren i 1867 års reformbill är attvara mindre en ny indelning af valkretsarne än en utsträckning af valrätten, och resultatet-af denna ingjutning af nytt blod i valkroppeno är naturligtvis okändt. De nye valmännen ha för öfrigt icke försummat att låta mskrifvar sig; de ha icke uraktlåtit någonting för att hålla sig färdiga att utöfva sina rättigheter på allvar såsom engelsmän och något litet också såsom män, hvilka befinna sig i-xsin politiska befogenhets smekmånad, Å en annan sida förökas betydelsen af dessa engelgka val derigenom, att inför landet; inför den förnyade valnianskåren framställer sig den vigtigaste fråga, som kan söndra sinnena, frågan om statskyrkans afskaffande i Irland, hvilken hr Gladstone tillkämpat seger i un— derhuset och hvars afgörande lösning beror på det folkuttalande som nu förberedes.