Nej, det gjorde jag inte; men jag bad Honom inte heller om att.få rita åt monsieur Merand, och att få hederligt betalt derför. Mamma, vi måste se vår framtid i ansigtet, och inte gräla med vår enda vän derföre att han vill göra vår lott mindre hård än den. skulle bli utan honom. Jäg vill arbeta, men jag har. inte något arbete. Jag har redan tänkt. på att taga mig en plats. Och lemna mig! ropade mrs Courtenay helt förskräckt. Jä, se det är just det värsta af alltsammans! svarade Dora helt rörd. Vi älska hvarandra och kunna inte uthärda att, bli skilda åt. Du har alltid sagt att viicke skulle följas åt, äfven om du skulle bli gift;fortfor mrs Courtenay och såg helt stött ut. Ja, hvad skall jag väl nu taga mig till? frågade Dora i nedslagen ton. Om flickor, stackars öfverflödiga varelser sont de äro, bara-kunde dränkas som kattungar, när de: blefvo födda, skulle det inte vara så för— skräckligt svårt att skaffa dem arbete när de växa upp. Jag är inte alldeles börtkommen och förstår mig på ett och annat; men. det oaktadt är en plats som lärarinna den enda utväg som står mig öppen. Att rita gjorde mig så lycklig; men det var en villa, en dröm, och mr Templemore sjelf vågar inte mera häntyda derpå — det är alltför. påtagligtb Hon suckade, och mrs Courtenay utbrast i tårar. Tre kattungar, afkomlingar af madame Bernards katt, hade obarmhertigt blifvit dränkta i en vattenså för en fjorton dagar sedan, och då mrs Courtenay hörde Dora klaga öfver att hon icke hade undergått samma öde vid sin födelse, kunde hon icke längre få makt med sina känslor.