studenterna i Paris, samt af demokratien S:t Etienne och Cette. Afven arbetarne . uppsatt en dylik adress, som nu undercknas i Paris och departementerna och hvilken det bland annat yttras: Ingen statsarm6 mera, inga soldater och inga ester; erinren er, medborgare; att det militära ementet i alla tider varit, är och skall bli en ra för republikanska statsinrättningar! Erinren . att Bonaparterna rufva på sin 18:de Brumaire, h att Cavaignacerna göra Junidagarnel HErinn er, att den milis, som kallar sig den heliga, ott för menniskorna predikar försakelse och lyd d, att den delar verlden i två delar, af hvilka gifva den ena åt Cesar och den andra åt Gud, der det att folket får gå tomhändt-— -— — De klerikala tidningarne äro å sin sida jgst förbittrade öfver de mot jesuiterna och ; öfriga religiösa samfunden fattade beslun. Le Monde yttrar: Friheten fortfar att lomstra i Spanien, liksom tillförene ordninon i Warschau. Man förföljer, man plunrar. Om man förföljde journalister eller surgenter, då skulle det vara tyranni, men å det är jesuiter, kallar. man det frihet. Patrie bekräftar, att ett antal franska solater (enligt Mcemorial diplomatique 30,000 jan) ha blifvit permitterade för ett halft är, . att den styrka, som står under fanorna, lott utgör 354,000 man, från: hvilken siffra tterligare måste afdragas omkring 10,000 an, som ha fått permission på kortare tid. SPANIEN. Gaceta de Madrid för den 13 Oktober neddelar det förut omtalta dekretet rörande lostrens upphäfvande. Det lyder: I betraktande deraf, att bildandet af religiösa amfund och sällskaper, hvilket af före ående reseringar varit anbetaldt eller medgifvet, Ha till ndamål att i Spanien upprätta institutioner, som tå i strid mot friheten; i betraktande deraf, att lessa religiösa samfund utgjort en väsentlig och mafvudsaklig beståndsdel i det tryckande och kamliga regeringssystem, som nationen så äroullt störtat; i betraktande deraf, att det är nödigt och angeläget för den började revolutionens-befästande och de nya institutionernas införande, att enast afskaffa dessa samfund och sällskaper; så öreslår den provisoriska regeringen, såsom en för let allmänna bästa tvingande åtgärd: 1) Ne vande af alla samfund och sällskaper, som blifvit bildade eller återupprättade af de förra regerinsarne sedanår 1835; 2) frihet att utträda ur alla le samfund på hvilka föregående åtgärd icke har afseende; 3) afskaffande af alla de privilegien som blifvit de religiösa samfunden beviljade. Madrid den 12 Oktober 1868. : Undertecknadt: Joaquim Aguirre, president 0. 8. V. Enligt Gaulois ha nästan. alla de: främmaride -makternas representanter i Madrid redan haft konferenser rhed den provisoriska regeringen. Spanien sjelf kommer med det snaraste att erkänna konungariket Grekland, hvilket hittills icke existerade för regeringen i Madrid. . Af. Spaniens 48 provinser. ha tills nu 41 erhållit nya guvernörer af hvilka 37 äro progressister. De i Madrid bosatta protestanterna: stå i begrepp att bygga sig en kyrka. Judarne :ha för afsigt att åt sig uppföra en synagoga. Den provisoriska regåringen har inledt underhandlingar med ett engelskt bankirhus om ett statslån på 700 millioner realer. Bland de, mångfaldiga andra dekreter, söm den provisoriska regeringen utfärdat, nämner. ett telegram införandet af det franska myntsystemet. I anledning af den energi i alla riktningar, hvarmed Prim och Serrano uppträda, skrifver Coustitutionnel: Må den provisoriska regerimgen fortfara på det sättet, så skola Spaniens institutioner vara fullständigt förnyade allaredan innan cortes träda tillhopa. Den :12 dennes gafs en festrepresentation på italienska operan i Madrid, hvarvid Den stumma från Portici uppfördes till förmån för. de sårade från Alcolea. Huset var öfverfullt. Serrano, Priuv och Topete befunnho sig tillsammans i en af avantscenerna. Den glödande frihetsduetten, foredragen af Tamberlick och Selva, uppväckte en ändlös bifallsåska och, måste . sjungas dacapo.. ;I början af andra akten föredrog Tamberlick några patriotiska tillfällighetsverser på spanska, an trodde sig försatt till Paris i 1 års dagar, då Rachel med trikoloren i hånd sjöng marseljäsen på Theåtre frangais tiljg. atrie dementerade redan för ett par veckor sedan uppgiften om marskalk Novaliches död, men fann ingen tilltro: Den 14 dennes skrifves i detta ämne från Madrid till Agence Havas: Markis Novaliches, som Gaulois absolut vill döda, befinner sig-allt bättre och bättre. Jag har: med-mina egna ögon sett erson, som för ett par dagar sedan talat med honom. Till Libertå. skrifves från Madrid: General Prim blir mer och mer populär inom ar— måen genom sitt ädla uppförande: Fans hjerta har icke bibehållit något sgg mot de officerare som förfördelat honom, Sålunda har han kallat till sin sida i krigsministeren.den: öfverstelöjtnant i artilleriet som i sin egen— skap af föredragande i krigskonseljen med häftighet fordrade dödsstraliets tillämpning möt honom. På samma sätt var en af de första militärer, som erhöllo ny anställning, öfverstelöjtnant Camino; hvilken så ifrigt förföljde honom vid uppresningeh det 3 Januari 1866 och tvang honom att taga sin. tillflykt till Portugal. RR AO I palatsdistriktet;, berättar samma korrespondent, har man upptäckt en sammansvärjning, för hvilken prester stodoispetsen. Den förevändning, som frambars af de individer, hvilka skulle leda rörelsen, var regeringens föregifna förslag att inkalla en utländsk prins till herrskare i Spanien. Det Blir mycket svårt att få spaniorernas stolthet att underkasta sig denna ide, hvilken de betrakta såsom antipatriotisk. Anhängarne af en federativ republik tillväxa för hvarje dag, och man gör sig för—