ke grundtvigiansk. mm FINLAND. Pedagogiska föreningen i Helsingfors diskurade vid sin sammankomst den 13 Okt. befvet och möjligheten af folkhögskolors inrande i landet. Alla de i diskussionen deltagande uttalade, rifver H. D., samtligen sitt varma. intresse r frågan samt önskligheten att äfven hos ;s kunna åstadkomma något likartadt med 2 danska folkhögskolorna. En del ansågo ock befolkningen hos oss icke vara mogen ir sådana inrättningar, utan att först de anliga folkskolorna måste ha undangjort en tydlig det af det värf de hade att fylla, man man kunde hoppas på möjligheten af ;Ikhögskolors inrättande. Af andra framölls dock, att man icke alltför exklusivt orde fästa sig vid den speciella organisatioen af de danska folkhögskolorna; hvilken isserligen i många fall var beroende af den ögre kultur och bildningsståndpunkt, hvarpå en danska allmogen befunne sig och hvar-t: ill dess länge etablerade folkskolor utan tvifel i hög grad varit medverkande, utan att an företrädesvis borde hålla sig till det inre äsendet af de sträfvanden, som gifvit uppf åt dessa inrättningar; och detta sträfade bestode deri, att enskilda personer kt: att genom andlig verksamhet höja vogen till en högre bildning och inför vetande och insigt. De ifrågaunde inrättmingarnes natur vore, såsom ven vid frågans behandling inom Sverge vifvit framhållet, mera af väckande än af lirekt undervisande beskaffenhet. Och ett fvande i detta syfte vore utan tvifvel ;jligt också i vårt land under dess nuvaande förhållanden, om än formerna kanske inge lof att blifva något afvikande från de lanska inrättningarnes. Längtitrån att nödvändigt förutsätta folkskolorna, kunde ett sålant sträfvande tvärtom blifva en särdeles oehöflig och önsklig väckelse just för folkskolornas åvägabringande. Och jå mera vår allmoge stode efter 1 kultur, desto mera vore just ett sträfvande af nämnde natur påkalladt och behöfligt inom! våra förhålländen. I detta betraktelsesätt tycktes äfven de flesta förena sig. Och särskildt framhöll prof. Cleve, att det kanske funnes få folk, som kunde anses så tillgängliga tör ensådan verksamhet som den ifrågavarande: Dock framhöllos de ingalunda obetydande svårigheter, ett bemödande åt detta håll hade att öfvervinna. Specielt påpekades aflektor Melander svårigheten för dem, hvilka ville egna sig åt ett dylikt sträfvånde att kunna erhålla sin lifsbergning genom detsamma, dervid han framhöll exempel på personer, hvilka varit hugade för åtminstonb ett likartadt arbete, men som af denna orsak måst öfverge detsamma. Till afhjelpande af detta, föreslogos af en del talare det hos oss så vapliga att söka begära statsunderstöd för saken. Men å andra sidan framhölls, huruledes staten hvarken kunde eller borde lemna penningbidrag åt företag af så obestämd och sväfvande karakter, som dessa åtminstone till att börja med måste vara, samt huru ett mer eller mindre organiserande ingripande från statens sida skulle upphäfva just det väsentliga uti de berörda sträfvandena, nemligen de mera bildades sträfvande att genom en direkt inverkan på allmogen verka lifvande och väckande å densamma till höjande af dess ståndpunkt. I stället framhölls såsom en mera näturenlig utväg att vinna målet att några för saken nitälskande personer sanimanslöto sig för att förmå personer att försöka egna sig åt sakens iverksättande, åtminstone på en del lämpligare orter, och genom insamling af medel bland allmänheten söka skaffa dem det understöd, som möjligen: kunde visa sig behöfligt för att sätta dem i ständ att icke-behöfva afbryta sin verksåmhet. Vore saken bragt i gång och i händerna. på för saken ifriga, arbetande personer, så behöfde man icke betvifla att ej allmänheten, genom att förena sig med dem och lemna deras arbete understöd, skulle söka att uppehålla och befrämja den goda saken. På samma sätt hade äfven Finska litteratursällskapet begynt och verkat samt åtminstone i början uträttat allt det myckna det. åstadkommit, och samma utväg vore äfven i ifrågavarande fall den naturligaste. Äfven dessa vyer tycktes för det mesta vinna anklavg hos de närvarande. Men deremot blef en vigtig af prof. Cleve berörd omständighet utan närmare diskussion, nemligen def sannolika svårigheten att inom vår allmoge kunna förmå mången yngling eller ung qvinna, som var hänvisad till sitt arbete som sin enda inkomstkälla, att uppoffra såväl den nödiga tiden som. de erforderliga penningarne för bivistande af en sådan ibrättning; som en folkhögskola, i hvilken form den än uppträdde. ill öfverläggning vid nästkommande möte af föreningen beslöts att upptaga frågan om de åtgärder, som från föreningens sida kunde vidtagas för att befordra saken och intresse derför. Å Arkadiateatern i Helsingfors skall det ryska teatersällskapet, af hvilket några medlemmar redan i början af denna vecka anländt till Helsingfors, :i dessa dagar börja sina representationer. OM SN GO OM FM TN UTRIKES