Aftonbladet – 20 oktober 1868, sida 2

Article Image
DI WWIDEILWINIL UV FP vKkls Helgeandsholmen. Sedan den väldiga ström, genom hvilken Mälaren utgjuter sitt vatten i Saltsjön, börjat undergräfva den mur, som utgör Helgeandsholmens södra betäckning, har man nödgas borttaga en stor del af denna mur; och å äfven hofstallets södra sida börjat erfara sättningar och remnor, har K. M:t nödgats anbefalla rifning af en del af denna byggnad samt uppförande af en provisionel gafvelvägg tjuga alnar inåt från kanalen. mständigheternas makt synes sålunda kraftigt påskynda lösningen af den stora, alltför länge undanskjutna frågan om Helgeandsholmens planering. Sedan konung Oscar till staden afstod de å denna holme uppförda byggnader har nemligen hofstallet, eller rättare svårigheten att för denna inrättning finna annan tjenlig plats, utgjort det enda hindret för realiserandet af den allmänna önskan, angående Helgeandsholmens ordnande, som så ofta uttalats; och nu, då byggnaden hotar att sjelfmant falla ned, måste man väl, huru besvärligt det än må förefalla, på allvar 8e sig om efter annan lokal. Detta är äfven desto mera angeläget, som, under det långa dröjsmålet med denna frågas behandling, redan en och annan plats som kunnat för ifrågavarande ändamål användas, blifvit upptagen, och det verkligen är fara värdt att man slutligen, om alla åtgärder i detta afseende ytterligare uppskjutas, får med mångdubbelt större kostnader anskaffa en tomt, som kanske ändock blir för sitt ändamål föga lämplig. Finngs då för närvarande någon tjenlig plats för hofstallet att erhålla? — Vi tro det; och i det vi öfverlemna åt vederbörande myndighet att tillse, hvilka hinder och svårigheter, som kunna vara förbundna med förvärfvandet af ena eller andra tomten, skola vi förslagsvis angifva dem, som närmast synas oss böra härvid ifrågakomma. . Blasieholmen förefinnes, bakom nationalmuseum, der Sillhofvet nu är, en tillräckligt rymlig plats för kongl. stallet. Boningslokalerna för stallbetjeningen kunde der anordnas i en särskild byggnad, vändande en af sina fagader mot Skeppsholmen (i linie med musei södra ändfagad); stallen förläggas vid vattnet (Nybroviken) och vagnshusen mot museiplanen. — Afståndet emellan byggnaderna och museum skulle kunna blifva minst 150 fot och ändock stallgården blifva så stör, att en öppen cirkelformig ridbana af betydligt omfång kunde på densamma anordnas. Medelst källare under stallen kunde gödseln förvaras till lämpliga tider för afemtning med båtar. 2. Å Skeppsholmen kunde utan svårighet tillräcklig tomtplats erhållas, och som denna plats icke tillhör staden och således ej lika med den föregående kunde fördelaktigt säljas, torde hofstallets förläggande hit för stadskassan medföra den minsta kostnad. Men det längre afståndet skulle troligen snart väcka en liflig sträfvan hos höga vederbörande att få en bro slagen öfver strömmen, hvilket skulle ej blott medföra oerhörda kostnader, utan äfven blifva i hög grad vanprydligt och för hamnen förderfligt. . Å Ladugårdslandet, i hörnet af Jakobsbergsoch Grefthuregatorna, finnes en mycket stor tomt, ännu icke af några större byggnader upptagen, hvilken sannolikt under närvarande tidpunkt kunde till måttligt pris erhållas; om man deremot dröjer att derom gå i författning skall den säkerligen snart blifva belamrad med stora hus och sålunda, på lika sätt som hittills med så mången annan tjenlig plats varit förhållandet, blitva för ändamålet oåtkomlig. Hvad beträffar afståndet från kongl. slottet, så skulle detta till stor del förlora sin betydelse, om teleafledning från slottet till stallet inrättades, varigenom ordres om ekipagerna m. m. kunde hastigare än för närvarande komma till ort och ställe. 4. Vid Nya Kungsholmsbrogalan. Det hörer till egenheterna i vår allmänna hushållning, att under det man klagar öfver bristande publika byggnader, i följd hvaraf stora summor årligen utgifvas uti hyresmedel, finnas dock trenne ansenliga och bebyggda tomter, hvilka upptagas ensamt af kongl. hofstall med tillhörande betjening. Så har man, utom den stora stallgården på Helgeandsholmen, en kronans egendom på Blasieholmen, taxerad till 17,000 rdrs värde, hvilken begagnas till stall för prins Augusts hästar, en betydlig kronans egendom n:r 32 i qvarteret Sjöhästen vid Nya Kungsholmsbrogatan eller Röda Bodarne, i hvilken för närvarande enkedrottningens och prins Oscars hofstallar äro inrymda. Af denna egendom, som har sig ett taxeringsvärde af 75,000 rdr åsatt, kan visserligen i en framtid någon mindre del komma att af Stockholms stad återbördas, såsom henne tillhörig; men om det läte sig göra att i någon mån inskränka det betydliga hästantal, som nu för hofvens räkning -underhålles — hvilket utgör för konunens hof 110, för enkedrottningens och prins Oscars, hvardera, 30, och för prins Augusts 16, således tillsammans 186 hästar —; så skulle. på den stora tomten, hvars åbyggnader i alla fall tarfva ombyggnad, kunna inrymmas ett för hela det kongl: hofvet gemensamt hofstall. En femte tomtplats skulle visserligen kunna erhållas i Humlegården; men då denna plats är fullt behöflig för det ändamål, som ensamt vore denna vackra park värdigt, nemligen att anordnas till en botanisk och zoologisk rädgård, bör det icke ett ögonblick kunna frågasättas, att samma plats skulle förvandlas till en stallgård. Hvarje företag i den vägen skulle tvifvelsutan framkalla en så enhällig indignation, att det vore absolut omöjligt att genomföra detsamma. Det finnes, såsom vi nu haft tillfälle visa, platser nog utom Humlegården att för ifrågavarande ändamål använda; och man kan ————L

20 oktober 1868, sida 2

Thumbnail