— Magistraten i Upsala, Sedan K, M:ts befallningshafvande i Upsala län till K. M:ts pröfning öfverlemnat och förordat en af magistraten i Upsala den 3 Oktober 1866, på grund af föregående beslut af stadsfullmäktige derstädes, afgifven framställning, det magistratens rättighet att förordna bouppteckningsoch arfskiftesmän i vissa sterbhus samt derför uppbära stadgadt arvode måtte upphöra, med vilkor, att vederbörande magistratspersoner finge af stadens allmänna tillgångar åtnjuta ersättning till bestämdt årligt belopp för den minskning i deras löneinkomst, som uppkomme genom upphörandet af nämnda sportier, har K. M:t den 8 nästlidne September, med afseende å hvad stadsfullmäktige, magistraten och K. M:ts befallningshafvande hemställt, funnit godt dels stadga, att i ersättning för de arvoden, som hittills till magistratens ledamöter utgått för bouppteckningars och arfskiftens förrättande i Upsala stad, skola af stadens allmänna medel årligen utgå till borgmästaren 2000 rdr, till den magistrats-rådman, som tillika är magistratssekreterare, 1000 rdr och till hvardera af öfriga rådmän, som komma att vara anställda vid magistraten 1000 rår, allt beräknadt utöfver hvarje magistratspersons nuvarande eller blifvande öfriga löneförmåner, vare si ordinarie, tillfälliga eller personella; dels ock, pi grund af k. förordningen den 1 sistlidne Maj, angående bouppteckningars och arfskiftens upprätr tande i stad, förklara, att stadgandet i 9 . 1 8 ärfdabalken, att vid uppteckning af egendom, som finnes i bo, lydande under stadsdomstol, eller utgöres af fastighet i stad, borgmästare och råd skola nämna två eller flera redliga män, som egendomen uppteckna och värdera, skall upphöra att gälla i afseende å bouppteckning i Upsala stad, samt sterbhusdelegare ega att till såväl uppteckning och värdering af egendomen som ock till arfskifte kalla gode män, på sätt som stadgadt är om bo, hvilket under stadsdomstol ej lyder; skolande, hvad sålunda blifvit stadgadt, komma att gälla från och med början af nästkommande år. — Ordning vid borgmiistareval. Vid föredragning samma dag af ett af Sölvesborgs stads vid borgmästareval röstberättigade invånare, vid sammanträde inför stadens magistrat den 14 nästlidna Juli antaget, af K. M:ts befallningshafvande i Blekinge län insändt förslag till ordning vid borgmästareval i nämnda stad, har K. M:t, som ansett ur förslaget böra uteslutas de i 2 intagna föreskrifter angående behörigheten att deltaga i sådant val, hvilken behörighet bör bedömas endast efter hvad gällande grundlagar derom innehålla, funnit godt, att, i öfverensstämmelse med det afifna förslaget i öfrigt, till efterrättelse vid frameles skeende borgmästarval, fastställa ordning för sådant val i Sölvesborg. — Skåmska hofrätten. Efter det hofrätten öfver Skåne och Blekinge uti skrifvelse den 31 nästlidne Juli, med afseende åt det stora antal af vädjade mål och lottade besvärsmål, som i hofrätten voro oafgjorda, anhållit, att, enär denna balans icke kunde afarbetas, så att målen hunne afgöras med den skyndsamhet, hvarpå rättssökande kunde ega billiga anspråk, med mindre än att utöfver de två af elningar, hvaraf hofrätten utgjordes, ytterligare en afdelning bildades för att tillsvidare någon tid hvarje år tjenstgöra, K. M:t ville tillåta, att hofrätten finge från och med den 1 November innevarande år till den 1 Maj nästkommånde år arbeta å tre afdelningar; så har K. M:t den 12 nästlidne September. funnit godt i så måtto bifalla berörda framställning, att hofrätten må under de fyra första månaderna af nästkommande år tjenstgöra å tre afdelningar. — Besittningsrätt. Uppå derom gjorda ansökningar har K. M:t tillåtit följande utländska undersåter att ega och besitta nedannämnda, af dem SE fastigheter, nemligen: Danske un-. dersåten E. R. Brandt. utsockne frälsehemmanen n:r 1 Östorp 7smantal inom Laholms socken af Höks härad och n:r 3 Tönnersta 7smantal inom Eldsberg socken af Tönnersjö härad; Preussiska undersåten H. L. von Lihmann ?s mantal kronoskatte Kube inom Stenkumla socken af Gotlands södra härad; Landtrådet A. D. von Ahlefeld från s) Äfven åtskilliga s.k. politiska förbrytelser kunna, som vi veta, till grofva brott hänföras. 4) Jfr hr Naumsos artiklar i ämnet uti årg. 1894, ) RN 2 rg. 180: nr 31, 30 Th årg: