Aftonbladet – 9 oktober 1868, sida 3

hade man Visserligen rönt deras välgöranc tytelse, och det nationella lifvets ypperst ,) målsmän hade visserligen alltid hyst ett let ,) vande deltagande för dem. Men först nys: Joch säkerligen i följd af den i Sverge pågå I ende rörelsen, har i Danmark framkommit e; Historisk-statistisk öfversigt af dessa inrätt ningar, som nu räkna ett fjerdedels sekel j anor. ) ÅAfven i Finland har man ej dröjt att fä sta blicken på folkhögskoleiden. Helt nyss ha. i Helsingfors af trycket utkommit ett i fin ska pedagogiska sällskapets dervarande cen tralafdelning af hr K. G. Leinberg hålle föredrag Om folkhögskolorna i Danmark Författaren, som härleder den uppmärksam. het, frågan i vårt land väckt, från denne Förenings förhandlingar i ämnet, synes sjell deraf ha föranledts att sistlidne sommar, under ett besök i Danmark, på ort och ställe inhemta kännedom om folkhögskolorna. Märknga äro författarens slutord: Folkhögskoleiden, säger han, är af en vida allmännare natur, än att den nödvändigt börde inneslutas inom de skandivaviska ländernas rålinier. Dess förverkligande lämpar sig ganska väl hvarje folk, hvilket sträfvar att göra en sannt mensklig bildning allmän inom sig och som hos sina enskilda medlemmar vill uppäcka en varm och beståndande fosterlandslek; och hvad särskildt beträffar vårt finska folk, hvars hela tillvaro synes bero af den kultur, detsamma förmår tillkämpa sig, sa vore det väl högeligen önskvärdt, att i ilda delar af vårt vidsträckta land folkhögskolor, lämpade efter våra förhållanden, komme till stånd. Men hvarhelst fråga blir om folkhö man aldrig I ni koleidöns sättande i verket, må a, att gagnet af dessa bildyshärdar till hufvudsaklig del beror af det liga i denna folkbildningsrörelse, af det pgna intresse för saken, som man först förmått uppväcka hos de kunskapssökande — må man kort sagdt ej glömma den sanning, om i detta afseende kan hemtas ur den lanska folkfilosofens ord: Allt inifråno. Så långt den finske författaren. Åfven i Tyskland finna vi, att folkhögskolesaken dragit sig uppmärksamhet. Att denna sak är på god n af allmänt kraftigt intresse uppburen ationalangelägenuhet i värt land, synes vara ner än blott en osäker förhoppning. Den enägenhet till uppoffringar som visat sig nom de nejder, der de första folkhögskona öppnas, den benägenhet, hvarmed framtående vetenskapsmän besvarat vär uppforran att medverka för insamlande af medel ill folkhögskolan, den välvilja för denna sak, om den högste ledaren af det offentliga unervisningsväsendet i vårt land på mer än tt sätt lagt i dagen, med många andra föreIser, vittna om huru folkhögskoleiden spridt . ; 4 att blifva och slagit fast rot i vida kretsar utanir den, der den först uppstod och vårades. MÄRTEDENDSOKSESTORPERE