Aftonbladet – 8 oktober 1868, sida 3

-Jmierministern Concha om att det var omö ligt att angripa Cordova. Concha svarad Öm jag eller en af mina vänner vore tillstäde skulle vi under alla omständigheter forcer Jangreppet på Cordova. Novaliches afsänd lett nytt telegram med underrättelse att Cor Idova icke kunde tagas utan att utgjuta ström mar af blod, samt att han icke ville angrip staden utan den bestämdaste befallning. Con cha telegraferade då till drottningen i Sa Sebastian, som svarade att:generalen hels Iskulle följa den plan hon förut hade gilla inemligen att koncentrera alla lojala truppe 11 de baskiska provinserna, med andra ord at uppgifva Madrid och hela Sydspanien för at sluta en krets omkring drottningen i San Se bastian. Denna plan blef dock icke utförd då Novaliches icke såg någon möjlighet at draga sig tillbaka; han måste angripa fien den vid bron i närheten af Alcolea och ble efter en kort. men blodig strid tillbakakasta med en förlust af omkring 500 man döde oci sårade. Han sjelf träffades af en kulai hal sen; största delen af hans Irupp ihvilka styrka uppgifves olika från 5 till 8000 man öfvergick till de segerrikafmotståndarne. No valiches afled den 2 dennes i Madrid. Der 5 skulle hans begrafning firas, och regeringer hade beslutit att det skulle ske med sto prakt och utomordentliga militära hedersbetygelser. Hans oförskräckta tapperhet ha rönt allmänt erkännande i hela Spanien. Tidningen Epoca meddelar följande skildring af den batalj som afgjorde den bourbonska monarkiens öde: Kl. var 3 på eftermiddagen då man hörde de första gevärsskotten aflossas af guerillas. Strax derpå började markis Novaliches artilleri dundra mot bron vid Alcolea och husen i grannskapet. Denna eld var så lifligt underhållen att den hördes på ganska långt afstånd. Efter tre och en half timmes fruktansvärd strid inställde insurgenterna sin eld och under ropet: lefve drottningen! sprängde generalen en chef och hans stab öfver bron i den tron att passagen icke längre företedde några svårigheter. Plötsligt öppnade general Serranos trupper, som lågo i bakhåll skyddade af försvårsverk, en eld, hvars härjningar måste ha varit oberäkneliga. Det ögonvittne, som skrifver till Epoca, säger sig ha bevittnat stora handlingar af tapperhet å båda sidor. Han har sett general Novaliches falla, sårad i hufvudet, general Sartorius sårad i låret af en kreverad bomb och general Garcia de Paredes lidande af svåra kontusioner. Efter striden stannade trupperna på sina respektive kampementsplatser utan att begå någon fientlig handling. Förlusten å båda sidor i nämnde strid uppgår enligt de senaste underrättelserna till 1200 döde och sårade. Efter att ha slutit sig till den allmänna rörelsen har Barcelona icke gifvit Madrid efter i lifliga manifestationer af glädje och hänförelse, men alltid med det förstånd och den måtta, som utmärkt den sista spanska revolutionen från alla dess föregångare. Högsta juntan i Catalonien hade tillsatt en ny generalkapten, don Joaquin Bassels, för att ersätta grefven af Cheste. Före sin afresa hade denne senare, för att förekomma hvarje tvekan å truppernas sida, uppdragit åt don Joaquin att under grefvens frånvaro uppfylla hans funktioner. Detta uppförande af grefven af Cheste mildrade mycket det onda han förut tillfogat befolkningen och hade till följd att han fritt kunde lemna staden utan att behöfva frukta någon våldsamhet. De enda handlingar af agg som för resten föröfvats med juntans bifall ha varit riktade mot föremål, som påminte om tyranniet. Man har således bränt upp Isabella II:s porträtter, tronorna, tronen och alla den fallna monarxiens imposanta emblemer. Äfven staden San Sebastian, drottning Isavellas sista uppehållsort i Spanien, här den 2 dennes förklarat sig för revolutionen. Unler de sista dagarne före drottningens afresa rjordes upprepade försök att förmå den vaskiska befolkningen att resa sig till hen1es förmån. Juntan svarade att fueros (stänlerförfattninget) förbjöd dem ätt mnkalla rupper utom i det fall att en fiendtlig makt yckte in i landet. I Malaga lära flera nunnekloster ha blifit förstörda af folket. I Esturial ha blifvit arresterade general Lapatero, som befanns innehafva en del af Irottningens juveler, och grefven af Torreno, om innehade 8000 piaster. Begge blefvo örsatta i frihet sedan de aflemnat juvelerna ch penningarna i banken. Frågan om frigörandet af negrer, födda edan den 28 Sept. 1868 i de spanska koonierna, har varit väckt inom juntan i Marid, men icke blifvit löst. Afgörandet komner att öfverlemnas åt lagstiftande cortes. Juntan i Cadix har från Puerto Santa Maria fördrifvit de jesuiter som befunno sig ler och befallt att deras hus skall stängas. önahanda åtgärd kommer att vidtagas med lla de munkkloster som på den sista tiden lifvit inrättade i åtskilliga provinser. i Samma junta har upphäft stiftsseminariet ch i dess ställe uti samma hus inrättat en onstoch yrkesskola.