Hösten är kommen, det märkes på många tecken. Polar-videts blad börja gwna; fågelfjellen stå tomma; solen dansar väl ännu hela dygnet rundtomkring på fästet, men har så närmat a horisonten, att hon om några dagar åter vid midnattstid kommer att doppa sin nedersta kant i vågorna. Ännu hoppas vi dock kunna göra någon nytta, insamla några skördar härstädes. Föret om ungefär en månad torde jag och mina då återvändande kamrater återkomma till Norge, och jag hoppas då få tillfälle att fortsätta min reseberättelse. —e—