Aftonbladet – 7 oktober 1868, sida 3

1. vall åtskiudes stadstullmäktige och samman träda ånyo i morgon, UTRIKES. ISPANIEN. Gaceta de Madrid, Spaniens officiella tidning, visade sig den 30 September med en ny symbolisk titelvignett, framställande rättvisan med åtskilliga allegoriska attributer. Tidningens politiska artikel för dagen börjar med tillkännagifvandet att Gaceta de Madrid, som hittills varit regeringens organ, nu och för framtiden skulle bli regeringens och opinionens organ, hvarpå följer en redogörelse för de vigtiga tilldragelser, som förändrat nationens utseende. Redan i förra numret, säger tidningen, kunde man märka att den regering, som donna Isabella af Bourbon bildat och som var fästad vid den gamla regimen, misströstade om sin framtid och visade en böjelse att underkasta sig landets obestridliga och redan uppenbarade suveränitet. Men då de lyckliga nyheterna om den ärofulla seger, som nationens armå vunnit öfver de bourbonska spillror, hvilka kommenderades af general Pavia, tillfördes oss af vinden från södern och spredos i hufvudstaden, blefvo stundens jäsning och opinionens lyftning så hastiga, att general Manuel de Concha kl. 11 förmiddagen begaf sig till hrr Joaquim Jovellar och Pascual Madoz och förklarade för dem, att hans bror Josc for till San Sebastian för att i monarkinnans händer nedlägga den makt hon hade anförtrott honom, då han erkände omöjligheten att en minut längre upprätthålla sakernas gamla ordning och att han i dessa herrars händer öfverlemnade styrelsen öfver Madrid. Hrr Madoz och Jovellar mottogo omedelbarligen hr Conchas testamente, då de framför allt önskade att Madrids befolkning ständigt skulle finna per soner, till hvilka den kunde adressera sina anspråk, uttrycka sina önskningar och hos hvilka len kunde söka sin säkerhet. Men ehuru genomträngda af medvetandet att det var en ny era som började, öfverlemnade de sig, efter att ha lugnat den upprörda befolkningen, utan förbehåll åt Madrids rättvisa och ädla instinkt. Snart förenade sig på stadshuset ett betydligt antal medborgare, bvlika på ett underbart sätt undkommit det föregående tyranniet. Hr Madoz, som redan fått sig uppdragen landets civila styrelse, öfverlemnade i deras händer det befäl han hade erhållit af den förra regeringen, under det att general Jovellar, som förordnades till militärguvernör, viåtog nödiga åtgärder för att påskynda kungörandet af den hemliga sympatien mellan armån och folket. Deras gemensamma bemödanden, liksom förståndet, skarpsinnigheten och högsintheten hos Madrids befolkning, har man att tacka derför, att en junta snart blef konstituerad, bestående af män, som inder de senaste åren mest utmärkt sig genom svaret af folkets anspråk; att hufvudstaden förroendefull under folkets skydd syntes såsom genom förtrollning i högtidsdrägt och med tillfredsstälelsen synlig i alla ansigten; att trupperna, d.v.s. le soldater, som omständigheterna hade försatt i n exceptionel och onekligen beklaglig ställning, yntes bortblandade i den allmänna festligheten; tt bourbonerna ändtligen försvunno från detta mråde under förbannelserop och äfven under rop, olkande medborgarnes allmänna glädje. Tidningen berättar derpå, hurusom de nän, hvilka bildade den revolutionära junan i Madrid, i samma stund inträffade på amma ställe, liksom till följd af någon föegående öfverenskommelse, och hurusom vid ammeansättningen af denna junta visade sig n villighet och en entusiasm, som återspegade sig i hufvudstadens hela hållning. Föler så den proklamation juntan aflät till reolutionsjuntorna i alla landets residensstäer. I detta aktstycke tillkännagifves, att dadrids befolkning höjt det heliga ropet fri! et och ner med bourbonerna; att armen, tan att undantaga en enda man, allestädes raterniserat med folket; att glädjen och förroendet äro allmänna, och att den provisoska juntan, utgången ur revolutionens sköte ch sammansatt af dess tre elementer, deretorat det frivilliga nationalgardets beväping och utväljandet af en annan definitiv inta genom allmän omröstning. Spanioer., afbryter proklamationen sina meddelanen, gören er alla till ekon at det rop som öjes af den stad, som varit bourbonernas utvudstad och som hädanefter skall bli frietens helgedom! Efter proklamationen ;lja notiser om de lyckönskningar och tilltvenhetsyttringar Madrid timme etter timme ch minut efter rminut haft nöjet mottaga ån mer än halfva Spanien; om de lyckiskningsoch tacksamhetsskrifvelser som å aden Madrids vägnar blifvit afsända till 3 generaler, som fört frihetshären till seger; n den berättelse, angående tilldragelserna i ufvudstaden, som blifvit skickad till hertiun af Victoria; och om det enhälligt fattade ;slutet att uppresa en staty åt Mendizabal. lutligen meddelar tidningen en proklama-. on till Madrids invånare, innehållande föskriiter för valet till den ofvan omtalta efinitiva juntan. En af den provisoriska regeringens första gärder har varit att afsätta alla kungliga nbetsmän och utnämna nya. Dessa senare a redan tillträdt sina embeten. Om bataljen vid Alcolea saknas ännu deWjerade underrättelser. Den tycks icke ha rit mycket blodig; hvad som särskildt förortade striden var väl den omständigheten, st en hel brigad af Novaliches trupper före fären öfvergick till revolutionärerna. Drottning Isabella har, såsom man kunde inta, från slottet Pau utfärdat en energisk rotest mot allt som under hennes fränvaro öres eller beslutes i Madrid. Enligt en anan uppgiftskulle drottningen redan i Hendaye afva afgifvit en sadan protest. Correspondance Havas motsäger uppgiften t de spanska kronjuvelerna i hemlighet ifvit utlemnade till drottningen. De skola wra satta under laga försegling i Escurial, er d2 finnas deponerade. NORBRD-TYSKLAND., I Berlin hålles för närvarande en stor arstarekongress under ledning af doktor von chweitzer och Fritsche. Det är den yttervast gaende socialdemokratiska riktningen, mn på sin tid af Lassalle ledda skolan, som ir är representerad genom 205 medlemmar ån 105 städer och gewerbschaften. och etta — mb I rt NN a RU mr SÖ rt RN förr ER Vt fr VW or Hå Led oe Nr rn Et Ht axa mV M