Aftonbladet – 6 oktober 1868, sida 3

de förenade sig med dem som önskat att eden skulle rJ ersättas med ett löfte, och att detta löfte skullc eblifva det som är antaget i nya handboken. (Forts) en tdLördagens sammanträde. Ifrågasatt upphäfvande af konfirmationstvånget. a (Forts. fr. gårdagsbl.) e Dr Sandberg ansåg borttagande af konfirmar tionsförhöret komma att medföra en minskad ifver för barnens religionsundervisning och införande li dess ställe af verldsliga kunskaper. Yrkade aftslag å säväl utskottets förslag som reservationen lsamt antagandet af 4:de kap. af nya handboks2, I förslaget. Dr Rundgren ansåg det nyssnämnda 4:de kap. hvarken innehålla föreskrift om hvilka som skola konfirmeras ej heller att de konfirmerade söndagen efter konfirmationen skola gå till nattvarden, endast huru förfaras skall dervid. Derför hade det förundrat tal., att man ur dessa reglementariska föreskrifter för presten velat finna något tvång för barnen. Icke desto mindre vore talaren belåten dermed att motionen blifvit väckt, då genom densammas behandling uppmärksamheten blifvit ytterligare väckt på nödvändigheten af barnens fria sjelfbestämmelserätt. Redogjorde för bestämmelserna i berörda 4:de kap. för att visa att intet tvång funnes ålagdt. Skulle det af utskottet föreslagna tillägget bli antaget, så komme konfirmationsförhöret att förvandlas till en examen, och undervisningen till en förberedelse dertill, då likväl förhöret är en del af den bekännelse, som ungdomen offentligen aflägger om sin kunskap och tro, och som derföre icke kunde skiljas från konfirmationen. Om ändamålet med motionen skulle vinnas, borde en del af ungdomen icke infinna sig vid konfirmationen, utan vara borta länge derifrån,, kanske ett år. Efter denna tid kunde konfirmationen likväl icke meddelas utan nytt förhör; utgörande detta ett bevis på att förhöret och konfirmationen höra tillsammans. Trodde att intet lagtvång, utan ett konventionelt tvång funnes i afseende på konfirmationen; och detta tvång kunde icke genom lagstadganden RR häfvas. Tal. ansåg ingenting vinnas med dr Fallenii förslag; ty hade icke presten lyckats att under hela undervisningstiden bibringa barnen så mycken verklig kunskap, att de klart fattade det frivilliga i konfirmationen och nattvarden, så skulle icke denna öfvertygelse bibringas genom en. uppmaning efter förhörets slut. Biträdde deras meI ning, som önskade borttagandet af sista stycket af l4:de kap. i handboksförslaget. Hr Noräström. I romerska och grekiska I kyrkan vore konfirmationen: obligatorisk och anI såges såsom en bekräftelse på dopet (confirmatio baptismi). I svenska lutherska kyrkan hade konfirmationen icke förekommit förrän på 1700-talet )i vissa stift och var icke fullständigt införd förr än i detta århundrade. Vid sådant förhållande vore det svårt att förstå, huru man skulle kunna skilja förhöret från konfirmationen, såsom en särskild högtidlig handling, med en betydelse som bekännelseskrifterna ingenting veta om. Förhöret vore det väsentligaste och man kunde gerna kalla det en konfirmation; men denna borde dock icke bli något annat än en redogörelse för ungdomens insigt i salighetsläran. Att läraren vid ett sådant) tillfälle ville lägga barnen på hjertat vigten af det närvarande ögonblicket, eller att en sådan dag firades högtidligt, vore så grundadt i merniskonaturens innersta beskaffenhet, att det förundrade tal. huru man kunde börja en diskussion derom. Biträdde Biskop Björlings reservation, och yrkade således afslag å utskottets förslag. Biskop Bring ord samma yrkande och föj reslog antagandet af 4:de kapitlet i handboksför-. slaget oförändradt. Sedan diskussionen förklarats vara slutad, antogs utan votering 4:de kapitlet af det nya kyrkohandboksförslaget med förbehållen rätt att utesluta det sista stycket. Derefter afslogs utskottets förslag. Efter en stunds diskussion derom, huruvida de af biskop Anjou och dr Fallenius framställda förslag, det förra afseende uteslutning af nyssnämnda stycke, vore af beskaffenhet att erfordra s majoritet, beslöts, genom votering med 34 röster mot 19, att det förstnämnda erfordrade dylik majoritet, hvaremot utan votering bestämdes att dr Fallenii förslag endast erfordrade enkel majoritet. Genom votering afslogs derefter biskop Anjous förslag, hvadan det ifrågasatta stycket af handboksförslagets 4:de kap. kom att qvarstå (24 röster voro afgifna för uteslutningen mot 28), hvarjemte dr Fallenii förslag bifölls med 28 röster mot 27, sedan förseglade sedeln gifvit utslaget. Slutligen föredrogs och godkändes de presterliga ledamöternas förslag, att kyrkomötet anser för närvarande i afseende på kyrkohandboken i dess helhet ingen ytterligare bearbetning böra ifrågakomma och ingen vidare åtgärd vidtagas, med det af biskop Bring föreslagna tillägget: liksom icke-heller några andra delar af förslaget böra till begagnande i församlingen antagas,. FH Om åtgärder för missionsverksamhetens befrämjande. Med anledning af i detta syfte väckta motioner af d:ne Toren och Widn samt i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad motionärerna hemställt, beslöt mötet till K. M:t ingå med hemställan: dels att en bön för hednaverldens omvändelse till kristendomen måtte få en plats i kyrkohandboken bland de böner, som efter predikan vid vanlig gudstjenst från alla trogna hjertan uppsändes till kyrkans Herre; dels ock om meddelande af uppdrag åt några få för missionsverksamheten nitälskande, kyrkligt sinnade män att, sedan de trädt i förbindelse med den inom landet redan existerande missionsverksamheten, efter sig yppande omständigheter, hos K. M:t föreslå sådana mått och steg, som under tiden och tillsvidare kunde synas för det höga ändamålet tjenligast, samt framläggande för nästa kyrkomöte af ett fullständigt förslag rörande en från den svenska kyrkan utgående verksamhet för evangelii spridning bland icke kristna folk. Detta beslut föregicks ej af någon diskussion. Mötet biföll äfven utskottets hemställan om afstyrkande af bifall till motionärernas förslag rörande dels särskild föreskrift om intagande i psalmboken af missionspsalmer, enär sådan föreskrift ansågs öfverflödig, dels skrifvelse från mötet till svenska församlingen om missionsangelägenheten, emedan en sådan skrifvelse ansågs ligga utom mötets befogenhet, dels slutligen närmare bestämningar och reglementariska föreskrifter rörande kyrkans missionsverksamhet. Slutligen föredrögös och godkändes följande utskottsbetänkanden alla afstyrkande väckta motioner, nemligen: kyrkolagsutskottets betänkande JV 17, i anledning af biskop Björcks motion om utvidgad frihet för presterskapet i afseende på deras sammanvigning, för hvilka äktenskapslysning skett, samt om förändring af det i kyrkohandboken intagna formuläret vid lysningar; tillfälliga utskottets J4 2 betänkande JM 7, i anledning af samme motionärs hemställan om åtärder för vinnande af korrekta upplagor af bieln, psalmoch evangeliiboken samt katekesen;2 samma utskotts betänkande JM 8 i väckt frågalP om tryckning af förslag till ny kyrkohandbok?e med iakttagande af de vid, 1857 års riksdag af k g x G Tn 1an LJ Re ff TOR or or r Tf PRE I Il AE RR rd Jag 00 On Ted r YR JV ct et mm RO fö et Dm Eo 0 Ö dt ÖR ADM DN HH 2 EP Ar fr fr fö — dåvarande. presteståndet beslutna ändringar; samt kyrkolagsutskottets betänkande JM 16, i anledning af hr O. B. Olssons motion om biskopsembetenas indragning. 1 Alla dessa beslut fattades utan föregången disTZ: kussion, utom hvad angår det sistnämnda. Mo-Y ionären hr O. IB. Olsson erhöll vid dess före-h Iragning ordet och uttalade i korthet de skäl,d som förmått honom att framställa sin motion. ta Likväl ville tal. nu icke framställa något yrkande, j Y lå mötet för sin del bifallit förändrade bestäm-1n melser i fråga om dessa embetens tillsättning. Ordföranden tillkännagaf derefter, att intet oaf-T6 zjordt ärende hvilade på mötets bord, hvadan en vt honom gjord hemställan att inställa det till le!