Aftonbladet – 2 oktober 1868, sida 3

eJbegge sångföreningarne som ställt sig i spe så sen för företaget ett minne af den ärofui nOch så funderas fortfarande om m, I saren skall komma så ae man kan B na jny anledning till sestände. Den omtala p dagen. k ske adressen cyckes icke hafva gjort beräkn da efft kt. Visserligen bestämmes ena gången t enjech med dagen för majestätets inträffanc ?sednast skulle han med säkerhet komma sc Nn d -lom måndag, men straxt derpå heter det ig elatt intet officielt tillkännagifvande erhålli om det väntade besöket. I stället anlände sa dag alldeles apropos prins Napoleon, som m: e: el e) 2 som bäst trodde vara i Hamburg, derifri han dock på sin ångyacht ett tu tre kil hit. Han har redan besökt expositionen oc behagat vid flera tillfällen yttra sin belåtei z ig het med densamma. Man kan juicke bätt iönska sig så framt det icke skulle vara ie Jeller annan dylik recett som i söndag eHögtiden till prydnad upphörde nvinligen al le I abonnementsbiljetter för dagen och det oa et tadt påstås expositionen ha blifvit besökt : så 116,000 personer. Och det ståtliga flytanc id annexet? Troligtvis icke en enda, ty d n(tänker man icke ens vidare på att det ex m I sterar. EN Potpourri. innehåll: En biblisk-dramatisk föreställning i on by f. Tyrolen. — Beskrifning på toatern. — Aflischeh tac it) de nde personerna. — Hor publiken beter sig. e Handlingen bi ifves i korthet, — örbildernan oc geniernas — Mise-ea-seche — Framställningen be L. dömes. — Nåcra Ord om dylika skådespes egentlig n värde. el Desk. op ssionsspelen, eller dramatise e h rade framställningar af Kristi pinohistoria e hvilka under medeltiden voro i stort flor äf. ven i t land, lefva ännu qvar på sin ställen i Syd-Tyskland. I större utsträck. ning äro de i) mergau i Baie t r i Å j nu bibehållna i Ober-AmN in, men man har på senare j tiden också upplifvat dem i Tyrolen, och specielt bekant derför är byn Brixlegg, hvarför också denna ort då och då har att fägna -Sig åt en stor mängd resande, som äro ytterst nyfikna att få närvara vid detta slägs , tepresentationer, I början af innevarande I September skickade en stor Wienertidning en Jal sina medarbetare till Brixlegg enkom för att beskrif: en d representation, den tolfte och sista för i är, och vi meddela här nedan till våra läsares uppbyggelse ett utdrag ur hans intressanta skildring deraf: Annu satt ljudet qvar i mina öron af de pinglande klockorna i Innspruck, staden med de nio ordensklostren och de femton kyrkorna, då jag tidigt på morgonen gjorde min entrå i Brixlegg och i närheten af bron öfver Alpach-strömmen stannade framför ett stort, af bräder upptimradt skjul, på hvars gafvel en tyrolsk örn, omfladdrad af en urblekt tyrolsk fana, satt och kikade ned helt hyggligt. Jag behöfde ej fråga: det var passionsteatern. Det var söndag, den 6 September; grupper af bondfolk i söndagsd rundt kring brädskjulet; de utbj mycket annat till salu fotografiska afbildningar i kostym af de konstnärer, som skulle uppträda, och vidare en liten bok i grönt omslag, kallad Passionsspelet i Brixlegg 1868... Jag köpte en sådan der bok och begaf mig genast till biljettkontoret, der jag af en person med en smutsig hvit tyllremsa om venstra öfverärmen, till tecken af hans värdighet som direktionsledamot, mot erläggande ar en gulden fick mig en parterrplats, d. v. s. första platsen. Några minuter derefter satt jag bland bättre folk på tredje bänken. Så högt som till anskaffandet af en passionsaffisch eller en passions-Entre-acte har den teatralisk kulturen i Brixlegg ej gått, men derpå bör man ej stöta sig, ty den gröna boken erätter beggedera. Medan huset fyller sig börjar jag studera den lilla gröna duodesbroschyren. Pater Wilhelm Pailler, ordinarie chorherre i S:t Florian, är författaren, han är Brixleggs Lessing. Vi få i boken veta allt hvad vi behö och ett par underliga saker derjemte. I början orienterar författaren oss angående den ort, hvarest passionssånggudinnan tagit sitt säte, genom följande legend: De små englarne i himlen höllo en dag på att leka bygga hus, och då Herren . plötsligt ropade dem till sig, läto de sina leksaker falla ned på jorden, de flesta föllo ned i Inndalen och derför finns der så många nätta byar med vackra hus och andäktiga kyrkor, som med smala höga torn titta långt: uppåt himlen, liksom om de ville vara till reds att taga emot englabarnen, ifall del: skulle vilja stiga ned för att upphemta sina leksaker. Brixlegg är en af dessa välsignad2 orter.. Den lilla boken presenterar vidare direktören för teatern: högvördige hr komministern Alois Winkler, som utdelat. rollerna, instuderat dem och satt stycket i! scen. Vid hans sida stå: såsom regissör Andreas Obinger, mjölnare i Brixlegg, såsom kapellmästare Thomas Rendl, probermir vid smälthyttorna i Brixlegg. Med den g) boken i hand sammansätter jag här affi hen, sådan den skulle kommit att lyda, ifall den ifvit tryckt enligt dramaturgens i S:t Florian uppgifter: Aktie-Passions-teatern i Brixlegg. Under ledning af komministern A. Winkler. Med allerhögsta ståthållareskapets tillstånd och fursterkebiskopliga ordinariatets i Salzburg nådigste bifall I dag söndag den 6 September för tolfte gången: Det stora försonengsoffret på Golgatha eller Jesu lidandes och döds historia. Enligt de fyra evangelisterne med ildliga föreställningar ur Gamla Testamentet, musik och sång (men utan dans) till rasa LV Mm s Betraktelse och uppbyggelse. F Storartadt och upplyftande, skådespel med s prolog och förbilder i tre akter a af I en prest i Brixens stift. u Musiken hemtad från Ober-Ammergaus b passionsspel. h Personerne: n Kristus, ej någon hjelte, såsom i Ammergaus assionsspel, utan den kärleksfulle tröstaren, den S edlidsamme Jäkaren för kropp och själ, försona-)b ;n, barnens vän, den mildaste, tålmodigaste man b ch dock evigt misskänds — hr J. Schweiger, få essingsarbetare och teaterföreståndare i Voldepp, n anspråkslös man. Maria, Herrans moder,, en älsklig, okonstlad estalt, — fröken Rosina Sommeregger, dotter g en handlande i Brixlegg, en hygglig, mycket! 7 nkänslig flicka. Johannes, lärjungen, icke stormodig, utan en irleksfull Jobannes från hjessan till fotabjellet — ; Georg Schreier, mjölnare i Mehren vid Brixg. Magdalena, en vacker, fyllig personlighet, i vilken vi ganska lätt föreställa oss den i kärlek 1 frälsaren uppgående Lazari syster — fröken ilomena Schreier från Mehren. . Petrus, icke den eldige, häfti nen oc , utan