Aftonbladet – 1 oktober 1868, sida 3

Article Image
partiet. Lika gynnsamma underrättelser ingå från de flesta stora städer i landet, hvilket man äfven kunnat vänta såsom en följd af I valrättens utsträckning genom valreformen. 1. Tories å sin sida skryta med att ha framgång på sjelfva landsbygden, och säkert är i) också, att det liberala partiet skall få en svår strid i många grefskap. I Todmorden har revisorn af vallistorna förklarat, att han icke nser sig ega rättigbet att afvisa de qvinnor, som fordra valrätt, och till följd häraf figurera 20 qvinnor tillsvidare såsom valmän i nämnda krets. I Bristol har valmännens anI tal genom den nya reformbillen förökats med 2licke mindre än 7471. . .) I Hull har en svär olycka timat. Ett magasin har nemligen rasat och under sina spilror begraft 40 personer, af hvilka 7 eller 8 ögonblickligt tillsatte lifvet. i SPANIEN. el Enligt de senaste underrättelserna från San Sebastian till Paris, gående till den 25 September, hade drottning Isabella gjort kejsarinpnan Paogenie ett besök i Biarritz, men ofördröjligen be bruten af suckar och tårar. Men kejsaren var ohbeveklig och förklarade att han icke ville blanda sig i Spaniens inre affärer. Den 25, från kl. 8 på morgonen till iniddagen, hade Isabella varit i högsta grad upprörd. Hon. ville med all gevalt begifva sig till S:t Jean de Luz på franska området och man hade mycken möda att qvarhålla henne på det spanska området. Madrids officiella tidning för den 24 September: bekräftar att blod flutit nästan i hela Spanien. En dagorder af krigsministern tillkännagifver nemligen att i Ålicante och på gränserna af provinserna Leon och Asturien några väpnade band uppträdt, men hvilka I blifvit förföljda och slagna af landtmilisen. I Bejar ha 5000 fabriksarbetare rest sig och Itrupper blifvit utskickade mot dem Beträffande tilldragelserna i Malaga innehåller I krigsministerås bref följande naiva rader: Fyra kompanier jägare från Alcantara, hvilka marscherade mot denna purkt, ha dragit sig tillbaka då de erforo uppresningen i Malaga och sålunda räddat fanans heder. Granada var insurgeradt, men efter tre timmars blodig strid hade drottningens trupIper fått öfverhanden. Striden på gatorna i Alicante skall ha förts med ovanlig förbittring. Vid nordbanans station i Madrid hade under två dagar utlemnats mer än 2000 biljetter af första klassen till Paris. Times berättelser från spanska krigsskådeplatsen gå likaledes till den 25. Det heter i dessa, att general Novaliches hade intagit en ställning vid Carpio blott få mil ifrån Cordova, men tillika skickat depescher till Madrid med bön om flera trupper. De till förstärkning bestämda afdelningarne hade den 23 lemnat hufvudstaden. I Andalusien, Catalonien och La Mancha visade sig öfverallt insurgentband, hvilka försvårade regeringstruppernas framryckande. De upproriska sjöofficerarne hade gemensamt undertecknat ett dokument, hvari de förpligta sig att icke mottaga någon rang eller något civilt embete såsom belöning för deras deltagande klara att deras enda ändamål är att befria landet ur dess förtryck af en förderfvad dynasti. I Barcelova cirkulera nu äfven revolutionära bulletiner. Den första af dem, daterad den 22 September, lyder: Ned med dynastien! Allmän rösträtt! Konstituerande cortes! : Revolution! Vi befinna oss i ett upphöjdt ögonblick, och våra bemödanden måste också vara upphöjda. Ändtligen, efter långa och mödosamma ansträngningar, är nationen öfvertygad att det onda har sin rot i våra föråldrade institutioner, och alla redliga menniskör äro beslutna att nedstörta afgudabilderna, åt hvilka nationen hembar en ohelsosam dyrkan. Det var hög tid; vi befunno oss vid afgrundens rand: men vi kunna rädda oss i det vi följa andra folks exempch hvilka äfvenledes varit offer för förhatliga dynastier och traditionel vantro. Må alla spaniorer förena sig till ett gemensamt sträfvande, och vår helöning skall stå i förhållande till våra borgerliga dygder... Hvad som till denna dag hindrade framåtskridandet i Spanien var bourbonernas maskstungna tron. Denna dynasti, hvars grundsatser städse voro teokratien och despotismen, måste försvinna ur vårt fädernesland. Ned med bourbonerna! Den som vill införa vårt land på den politiska och sociala pånyttfödelsens väg, han höje fribetens fana, hvars inskrift lyder: Lefve den allmänna rösträtten! och Lefve den provisoriska regeringen ! . . France dementerar Siecles uppgift att general Gasset, generalkapten i Valencia, blifvit mördad då han ville sätta sig till motstånd mot den revolutionära rörelsen. Denna underrättelse, säger tidningen, vederlägges genom den omständigheten att befolkningen dagen efter den, då Gasset skulle blifvit mördad och hans lik släpadt kring gatorna, ganska lugnt bivistade en tjurfäktning. Genebefinner sig fortfarande 1 San Sebastian. Man läser i Madrids officiella tidning för den 24 September: H. M. drottningen, vår höga monarkinna (som Gud må bevara!) och hennes höga familj befinna sig fortfarande i San Sebastian vid bästa helsa. Hennes spanska majestät skulle, att döma efter denna notis, vara af ett lyckligt temperament, som motstår alla prof. Annorlunda skildras dock hennes sinnesstämning af en korrespondent till franska tidningen Libertå, som berättar att drottningen midt under sin bestörtning har ögonblick af vrede som hon ej kan beherrska. Hon beklagar sig öfver allt och alla. Hon skymfar siva ministrar och till och med sina kammarjungfrur. Det var, berättar korrespondenten, under en af dessa kriser som hon mottog besöket af en hög spansk financier (baron Salamanca), hvilken tillrådde henne att begilva sig till Madrid med konunogen och sina barn. — Men sola (ensam), tillade han. Huru, sola?, frågade drottningen. Ja, svarade hennes interloku Jag förstår dig icke. Förklara dig! utropade drottningen. Hvad menar du med ditt sola? Sola, d. v. s. utan er intendent.n Vid dessa ord störtade drottningen mot interlokutören, tog honom i kragen, ruskade körde ut honom: i insurrektionen, hvarjemte de offentligt för-! ral Vargas, som påstods vara försvunnen, s honom, öfverhopade honom med skällsord och , p it six tillbaka till Sön t) Sebastian. Sammankomsten hade varit afY 1 uRaca Han hannen Alena

1 oktober 1868, sida 3

Thumbnail