Aftonbladet – 30 september 1868, sida 3

vigt på att motionstiden ej inskränktes. Biskt Sundberg åberopade den korta tid mötet ha sig tillmätt för sina öfverläggningar, anseende a det nuvarande mötet tillräckligt visat det opra tiska deri, att motionstiden. icke var begränsa Biskop Beckman påyrkade 14 dagars motion tid. Dr Sondemn anmärkte, att de öfriga par graferna endast afsågo förtydliganden af förut gä lande stadganden, men att detta var ett nytt til lägg, hvartöre han ansåg mötet böra afslå de samma. Dr RBunägren genmälde, att det v: första gången som han hört den föregående tal: ren påyrka, att något skulle afslås derföre att de var nytt, och trodde 8 dagars motionstid var al deles tillräcklig, hvilket påstående dr Somdåi bemötte med att åberopa dr Rundgrens egen mc tion, hvilken låg till grund för just nu afhandlad betänkande samt föranledt nu beslutna ändringa och hvilken var daterad den 15 September, viljar de härmed vissa, att dr Rundgren sjelf behöf längre tid än 8 dagar för motionens ingifvande Hr Waldenström ansåg mötet ej böra beröfv sig en rättighet som mötet nu egde. Efter sluta diskussion skreds till votering, dervid utskottet färslag bifölls med 36 röster mot 17. Minoritete; röstade för afslag. Utom föregående talare som påyrkat en röst Pluralitet af s såsom vilkor för att valledamo skulle kunna förklaras obehörig understöddes dett förslag äfven af hr Ribbing, hvilken anså; detta vara en högst vigtig bestämmelse för att före komma missbruk af partiintressen. Hela kyrko mötets sammansättning gjorde en sådan garant behöflig. Härom uppstod äfven votering, som ut föll med 29 röster mot 20, i följd hvaraf det före slagna tillägget förföll. Vidare föredrogs utskottsbetänkandet n:r 25, anledning af väckta motioner af biskop Björling och rådman Björck, angående revision och omar betning af kyrkolagen. Med anledning af dessa motioner hade kyrko lagsutskottet hemställt att kyrkomötet måtte ge nom underdånig skrifvelse inför K. M:t framställs det fortfärande behofvet af kyrkolagens omarbet ning samt på ofvan anförda skäl anhålla det K M:t till en början ville låta ombesörja en revisior af den ecklesiastika rättegångsordningen och det utarbetade förslaget för näst sammanträdande kyrko möte framlägga. Härom uppstod någon debatt, hvarunder rådmar Björck anmärkte att lagutskottet syntes vä knapphändigt hafva affärdat hans motion, afseende en fullständig revision och omarbetning af kyrko lag och kyrkoförfattningar, lemnande hr Björck en i detalj gående redogörelse för huru han tänkt sig att denna revision borde verkställas för att skilja de nu sammanblandade borgerliga och religiösa områdena från hvarandra. Betraktade man saken från sin rätta synpunkt vore den ecklesiastika rättegångsordningen icke den del af kyrkoförfattningarne, som först fordrade omarbetning, och det vore så mycket mindre lämpligt att för jaga en sådan omarbetning innan man fått bestäm ma hvad till denna rättegångsordning rätteligen hör. Biskoparne Bring och Sundberg för ordade bifall till utskottets hemställan och biskop Björling redogjorde för hvad som åtsyftats ned den af honom ingifna motionen. Biskop Gem berg yttrade sig i ett längre anförande om det trängande behofvet af en omfattande revision at kyrkolagen, redogörande för de långvariga och vidtomfattande förarbeten som voro undangjorda, ;roende att med ledning af dessa det skulle vara nöjligt att för nästa kyrkomöte framlägga ett fullständigt förslag. Efter slutad diskussion godkändes utskottets remställan med 37 röster mot 12, och bifölls deremte ett af biskop Amjow önskadt tillägg, att mu ifrågasatta omarbetning af kyrkolagen äfven kulle omfatta de ecklesiastika befordringslagarne.