Aftonbladet – 26 september 1868, sida 2

Det måste vara en gripande tafla, sad Dora långsamt. Under det hon talade tyckt hon sig se den målad på den tunna luften och det var en plågsam, ytterst plågsam syn Tanken på döden var henne motbjudande och isade henne ända in i hjertat. Ja, den är verkligen ganska gripandep var hans likgiltiga svar; men så är äfver denna tidning, miss Courtenay, Tag och läs i den, och ni skall finna dessa annonser om födelse och död och giftermål lika gripande som någon predikan. Orgagnas förtjenst är att han målade hvad han såg — allt i hans fresco är verkligt, undantagandes dödens gestalt.n L När såg ni den der taflan? frågade mrs tan. Hon öppnade så sällan sin mun, att de allesamman ovilkorligen vände sig om och betraktade henne. Doktor Richard svarade lugnt: För några år sedan. Dora reste sig upp och lade ifrån sig sin portfölj och under tiden undrade hon hvad et var som kunnat förmå honom att resa till Italien. Mrs Luan talade åter. Från hvilken trakt af Irland är ni, doktor Richard ? Det var en helt naturlig fråga. Det var endast underligt att den icke hade blifvit framställd förr än denna afton. Och dock såg Dora att en mörk skugga lade sig öfver doktor Richards ansigte då mrs Luan talade. Jag är från Kerry, svarade han kort, och med mindre än sin vänliga antinhet vände han sig genast från mrs Duan till Dora och sade hastigt: Vi talte om irländska melodierna, miss Coprtenay. Föredrager ni således Eileen Aroom framför Grajnachpeso? Gramachree! upprepade Dora och förstod hpnom icke med detsamma,